Laviner är ett aktuellt ämne i fjälltrakterna för tillfället. EWP varnar med en nivå-2 varning för Årefjäll samt Idre fjäll för stor lavinfara, och varför då inte lära oss lite mer om just laviner när EWP:s väderskola är tillbaka?

Varje vinter förekommer flera laviner, många mindre och tyvärr också en del större som kan skörda dödsoffer. Varje år dör i genomsnitt en person av laviner i Sverige. Till skillnad från i Alperna där ett 50-tal personer omkommer varje år.

Det finns tre olika typer av laviner som vi tänkte förklara;

Lössnölaviner: Dessa uppkommer i en brant sluttning vid ymnigt snöfall. Oftast ligger ju snön i olika lager och låt oss säga att det ligger ett parti med frost eller porös snö mellan dessa lager så blir det ett väldigt effektivt glidlager, vilket är mycket farligt. Då kan ett snölager börja röra på sig och får tillslut med sig resten av lagren och då är en full lavin i rörelse som "forsar" ner i en rasande fart. Laviner kan faktiskt ha en fart på över 200 km/h!

Flaklaviner: Flaklavinerna uppkommer främst i sträng kyla på midvintern. Här lossnar ett större parti med snö som sedan delas upp i flera delar. Det stora partiet med snö kan glida på ett glidlager bestående av "gammal", hård och kompakt snö som har fallit förut. Denna lavin är den farligaste och orsakar flest olyckor.

Slasklaviner: Uppkommer under våren när smältvatten kan göra ett snötäcke i rörelse som oftast för med sig grus, stenar och annat "skräp".

Förutsättningar för laviner:

Riskzonen är en lutning på minst 25 grader. Eftersom en lavin oftast bildas långt ovanför där man är så får man räkna med sluttningen ovanför en själv.

Vädret kan också ge ökad lavinfara:

x Vid kraftigt snöfall framförallt i kombination med hård vind.

x Enbart hård vind kan också skapa laviner när blåsten kan föra med sig snölager som utlöser laviner.

x Vid mildväder, runt 0 grader, och/eller vid regn.

x När temperaturen stiger kraftigt efter en köldperiod. Snölagrens spänningar ökar, oavsett om det är mildväder med regn.

x När det har varit väldigt kallt en lägre period med ett tunt snötäcke.

SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation) bedömer lavinfaran i Sverige. Den mäts med en fem-gradig skala där 1 är den lägsta nivån och 5 är den allvarligaste lavinrisken. Så här lyder de olika nivåerna: (Rekommendationer inom parentes)

Lavinrisk nivå 1 (Liten) = "Mänskligt utlösta laviner osannolika. Spontana laviner mycket osannolika."               (I allmänhet säkert att färdas i terrängen. Iakttag normal försiktighet.)

Lavinrisk nivå 2 (Måttlig) = "Mänskligt utlösta laviner möjliga. Spontana laviner osannolika." (Var försiktig i lavinterräng)

Lavinrisk nivå 3 (Betydande) = "Mänskligt utlösta laviner sannolika. Spontana laviner möjliga." (Var mycket försiktig i lavinterräng)

Lavinrisk nivå 4 (Stor) = "Mänskligt utlösta eller spontana laviner troliga." (Undvik att färdas i lavinterräng)

Lavinrisk nivå 5 (Extrem) = "Mänskligt utlösta och spontana laviner mycket troliga." (Färdas inte i lavinterräng eller i närheten av en sådan)

Källor:

Snörapporten: http://snorapporten.se/lavinrisk

SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/laviner-1.4676