Ännu har vi inte fått något stort åskoväder i år. Men det är nu åsksäsongen börjar på allvar. Det vi väntar på är sommarvärmen. Vi har ju haft ganska svalt de senaste veckorna. Men med sommarvärmen kanske "Tor" vaknar till liv! Medan vi väntar på han, ska vi nu klarlägga de olika typerna av åska som kan företräda under sommaren. De typerna som vi ska förklara är: Frontåska, värmeåska och kraftig åska.
Frontåska: Frontåskväder förekommer i anslutning till vanligtvis kallfronter. Dessa åskväder är oftast långvariga, ibland upp till 10 timmar. När kallfronten kommer in tvingas varm och fuktig luft (framför fronten) stiga upp längs kallfrontsytan. Detta leder till stora åskmoln som det sedan åskar ur. Frontåskan är mycket intensiv och rör sig väldigt snabbt. En kallfront rör sig 50-100 km/h.
Värmeåska: Skillnaden mellan frontåska och värmeåska är att det fortfarande är varmt efter ett värmeåskväder. Det blir mycket kallare efter ett frontåskväder, när kallfronten passerar. Värmeåskväder förekommer i varm och fuktig luftmassa. Dessa åskväder förekommer oftast under varma sommardagar när man kan se enstaka stackmoln torna upp sig till rejäla åskmoln. Detta kan gå mycket fort. Därför kan ett värmeåskväder vara väldigt oförberett och oftast svårt för meteorologer att förutspå, nästan lika svårt som regnskurar. Denna typ av åska heter också luftmasseåskväder.
Kraftig åska: När ska man tolka ett åskväder som kraftigt? Det är väldigt individuellt. Oftast tycker man att det åskar kraftigt när en blixt slår ner precis i närheten. Så kan det vara, men inte alltid. Det finns en liten "regel" gällande när man ska betrakta ett åskväder som kraftigt. Kraftig åska innebär minst 25 blixtnedslag i timmen i en radie på 10 km.
Vart åskar det mest i landet? Under referensåren 1961-1990 åskade det mest i nordvästligaste Skåne samt sydligaste Halland med 18 åskdagar/år. Det kan ha ändrats mycket tills idag, så dessa värden kanske vi får ta med en nypa salt.
Här finns en karta över Antalet åskdagar (1961-1990) från SMHI.

(Foto: Mathias Nilsson, EWP:s bildarkiv)
Skribent: Simon Enström