UPPDATERAT 6 JUNI:

Under morgontimmarna passerade Venus framför solen. Något som Mathias Nilsson från Asarum i Blekinge, fångade på denna fina bild. Mer om Venuspassagen längre ner.

En direktlänk till Bildarkivet, där du kan se bilden i full skala: http://www.ewp.se/bildarkivet_bild.php?bildid=2355&album=980&start=

EWP PÅ TWITTER!

Men först en nyhet berörande EWP: Den 5 juni så begick EWP premiär på ännu ett socialt nätverk, nämligen Twitter! PÅ Twitter så kan man skicka små korta meddelanden mellan varandra s.k. "tweets" där man snabbt når många i sin krets.
Länk till Twitter för EWP: https://twitter.com/#!/ewp_se

NATIONALDAGEN INLEDDES MED EN VENUSPASSAGE!

- VAR DU UPPE OCH FICK BILDER PÅ VENUSPASSAGEN? - SKICKA GÄRNA IN BILDER TILL OSS! -

Den som var riktigt morgonpigg och hade tur med vädret kunde följa venuspassagen (som även streamades på SVT i natt). På många håll så skymde dock molnen och de flesta av oss missade säkert händelsen. Själva "effekten" av venuspassagen är egentligen inget stort i sig. Men för många med astronomiskt intresse så är det givetvis högst intressant att se "den lilla pricken" röra sig över solskivan. Tyvärr så dröjer det mer än 100 år innan det är dags för nästa venuspassage...

Vi som är mer måttligt intresserade och hade mulet eller valde att sova kan se nattens venuspassage via några länkar nedan:

DMI - http://www.dmi.dk/dmi/venuspassagen_i_billeder

Dagens Nyheter: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/overraskande-stor-venussiluett

Expressen - http://www.expressen.se/nyheter/efterlangtad-venuspassage/

TIDIGARE:

Den som är morronpigg, trots att det är en "röd dag" kan beskåda ett litet märkligt skådespel som inte upprepas varje dag precis. Det handlar om en s.k. Venuspassage vilket innebär att den näst innersta planeten passerar över solskivan. Detta är ett skådespel som inte upprepas förrän om drygt 117 år, då den 11 december vilket innebär att alla nu levande varelser bara får chansen den 6 juni. Men egendomligt nog så sker en Venuspassage "parvis", när dessa sker med cirka 10½ - 12½ års mellanrum. Så senast skedde passagen för nästan exakt 8 år sedan, då den 8 juni 2004.

För att inte röra till det allt för mycket så sker venuspassagerna alltså med vissa intervall: Venuspassager är sällsynta och inträffar i ett mönster som upprepas vart 243:e år, med två passager med 8 års mellanrum separerade av ett tidsintervall på 121,5 eller 105,5 år.

Tyvärr så sker venuspassagen tidigt på morgonen hos oss och man måste stå på benen redan vid soluppgången eller helst tidigare när den lilla pricken planeten Venus utgör, glider in över solskivan. Vid runt 06.45 så är skådespelet redan över. För att observera fenomenet så MÅSTE man skydda ögonen och vanliga solglasögon duger INTE! Man måste antingen betrakta solen genom mörka svetsglasögon för typ elektrisk bågsvets eller liknande. Några gamla filmnegativ kan också användas. Men a och o är att himlen är molnfri, skymmer moln solen så lägger man inte ens märke til det hela.
Orsaken är att Venus är så liten, bara runt 3% av solskivans totala diameter. För att säkerställa vädret så är det bäst att gå upp strax före att det ljusnar och se om himlen är molnfri eller ej. Täcker moln himlen mot öster och över dig så missar du tyvärr tillfället och kan lugnt ta en sovmorgon istället...

Några länkar:

Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Venuspassage

Dagens Nyheter: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vart-livs-sista-venuspassage


DMI: http://www.dmi.dk/dmi/foelg_den_enestaaende_venus-passage_6_juni

SVERIGES NATIONALDAG 6 JUNI:

Sveriges nationaldag, även svenska flaggans dag, firas den 6 juni  varje år och är sedan 2005 en helgdag i Sverige. Nationaldagen firas till minne av dagen då Gustav Vasa utsågs till Sveriges kung 1523. Även 1809 och 1974 års regeringsformer utfärdades den 6 juni.

Tidigare firades 6 juni som svenska flaggans dag och det var först 1982 dagen fick status som nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen även en salutdag.

Den nuvarande regeringsformen och riksdagsordningen antogs av riksdagen första gången den 6 juni 1974. Sedan år 1983 är svenska flaggans dag den 6 juni officiellt Sveriges nationaldag. I propositionen  2004/05:23 ansågs att om man gör nationaldagen till en helgdag i Sverige skulle det vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den hade när den enbart var flaggans dag. Tanken var att svenska folket skulle ha något att samlas kring. Att många invandrare tycker att det är konstigt att svenskarna inte firar sin nationaldag har även angivits som ett skäl till göra nationaldagen till en helgdag, samtidigt som det ger alla nyblivna svenskar ett tillfälle att fira sitt nya medborgarskap. Det fanns en del förslag på vilka helgdagar som skulle utgå, till exempel Kristi himmelfärdsdag. Anledningen till att det inte blev fler helgdagar (som också föreslagits) är framförallt invändningen från bland annat Svenskt Näringsliv att det skulle ha en negativ inverkan på Sveriges ekonomi. Fackföreningar har å sin sida kritiserat det tagna beslutet att ersätta Annandag pingst med nationaldagen som helgdag, eftersom det de facto innebär färre arbetsfria dagar; om den 6 juni infaller på en lördag eller söndag blir det ingen ledig dag det året, trots att annandag pingst, som alltid infaller på en måndag, gav ledighet varje år.

Det har även föreslagits att midsommarafton ska göras till helgdag, eftersom den redan är en väl inarbetad festlighet med bred förankring.

Historik:
Den 6 juni har kallats Gustav Vasas dag, svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag. Någon gång under 1800-talet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523, då Gustav Vasa utsågs till Sveriges kung och Kalmarunionen  därför slutgiltigt upphörde och Sverige på nytt blev en självständig stat. 1809 års regeringsform utfärdades också den 6 juni, liksom 1974 års regeringsform.

Sedan 1916 firas den 6 juni som Svenska flaggans dag. Det var Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens  skapare, som införde en del festligheter för olika svenska högtider, dels som ett sätt dra in pengar till Skansen, dels som en del i den tidens nationalistiska anda. I mitten på juni 1893 ordnades några dagars festligheter i fosterländsk anda. Obekräftade källor säger att det regnade på alla dagar utom den 6 juni, och alltså var det den som drog mest folk. I Skansen årsbok för 1893 skriver Hazelius att "såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag".

Propositionen från 1983 om att nationaldagen över huvud taget skulle finnas officiellt, tidigare var 6 juni bara svenska flaggans dag, var signerad Carl Axel Petri under dennes sista tid som justitieminister.

Många som analyserat nationaldagens betydelse genom århundradena har menat att den lösa historiska kopplingen som dagen har gör att den inte alls firas i samma omfattning som till exempel Norges nationaldag. Kopplingen till Gustav Vasa har också kritiserats då han inte var kung över Skåne, Blekinge och Halland. Den danska nationaldagen 5 juni har en liknande lös koppling till historien och inte heller den firas i någon stor omfattning. Att utnämna den 6 juni till nationaldag var enligt många källor i regering och riksdag ett försök att stärka dagens ställning. Vissa menar dock att midsommarafton borde vara den dag som räknas som Sveriges nationaldag genom den djupa folkliga tradition som firandet denna dag haft i århundraden.

Historiskt sett är det enligt många källor endast korrekt att utbringa ett fyrfaldigt leve för regenten och Sverige vilket traditionellt görs på nationaldagen. Ett fyrfaldigt leve är egentligen ett dubbelt svenskt lösen (ursprungligen två kanonskott för att markera den svenska sidan). Att man t.ex. i Skåne utbringar ett trefaldigt leve är en "uppstudsig" kvarleva från deras danska tid, då det danska lösen var/är tre kanonskott.

Maten:
Många svenska högtider har en traditionell mat förknippad kring firandet som skinka till jul, ägg till påsk och sill till midsommar. Den svenska nationaldagen har inte funnits så många år men på många platser i landet har det redan etablerats en tradition att äta smörgåstårta den 6:e juni. På Klädesholmen i mellersta Bohuslän så infördes "Sillens Dag" på just den 6:e juni eftersom det allmänt anses att just sill kanske är något av det "svenskaste som finns".

Många tror t.ex. att matjessill är "högsvenskt" till midsommar. Men ursprunget är holländskt från orten Maatjies. Dock så är det holländska receptet ganska annorlunda mot vad vi är vana vid. Likväl så nådde delikatessen Sverige för ett par sekel sedan och receptet ändrades till de svenska gommarnas favör. Då sill alltid funnits i riklig mängd även utmed de svenska kusterna, så har recepten på sill utökats i nära nog det oändliga!

Årets sill är en premium-sill som varje år utses av en expertjury och som sedan tillverkas i begränsad upplaga till stöd för Sjöräddningssällskapet. En krona per såld sillburk går direkt till Sjöräddningssällskapet och deras arbete för ökad säkerhet till sjöss. Den namnkunnige Bohuslänningen Peter Harrysson ingår som en del av expertjuryn vid utnämnandet av "Årets Sill"!

Ett par länkar:

Sveriges Kungahus: http://www.royalcourt.se/

Wikipedia om Sillens Dag: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sillens_dag

Källa: Wikipedia & eget material