Valborg markerar ett "regimskifte" mellan vinter - vår och sommar i vårt avlånga land och uppfattas olika beroende på vart man bor. I söder så kommer de ljumma sommarvindarna så smått smygande och magnolian blommar.

Magnolian är en tropisk busk och trädart som är en populär prydnadsväxt på många håll. Den ramar in universitetsområdet i Lund där Lunds Studentsångare sjunger in våren.

Högtiden som föregår arbetarhögtiden 1:a maj och är en av de få icke kyrkliga högtiderna på året. 1:a maj avhandlas i ett eget avsnitt...
I viss mån så kan man säga att lite av såväl påsken som aprilskämten går "litet i repris". Detta eftersom man gör upp eldar och även på sina håll skjuter fyrverkerier. Men just såväl eldandet som skjutandet av fyrverkerier ger betänkligheter då många djur kan ha sökt sig till högarna som utgör majbålet.

Därför så ska ett majbål samlas ihop för eldning högst ett par dagar INNAN valborg. Många fåglar och andra smådjur kan ha sökt tillflykt och riskerar att brinna upp. Fyrverkerierna riskerar att störa djuren genom sitt oväsen. Resultatet kan bli ödesdigert för häckande fåglar och andra vilda djur.

Förr så "narrades" man även vid 1:a maj då man längre norrut i landet kunde "luras" och att man då sa"Maj, Maj, Måne - Jag kan lura dig ända till Skåne"... Något som ju fungerar norr om Hallandsåsen men inte söder därom, för då är man ju uppenbarligen redan i Skåne...


Fakta om Valborgsmässofirandet:


Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den hedniska högtid som funnits i Tyskland, men har senare kommit att sammankopplas med kulten av den heliga Valborg, mot häxtro och onda andar, som uppstod efter hennes död år 779.

Valborg blev förklarad som helgon den 1 maj (därav förr kallad Valborgsmässan, Walpurgistag), och genom denna omständighet förbands hennes namn med den germanska hedendomens på nämnda dag hållna vårfester, som av den kristna övertron stämplades såsom häxförsamlingar. Särskilt trodde man, att på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) häxorna red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg (Brocken, den högsta spetsen av Harz, bekant bl.a. genom den fantastiska scenen "Walpurgisnacht" i Goethes Faust), och där gjorde ofog i djävulens sällskap.

För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder


Allmänt firande i Finland och Sverige:


På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. Valborgselden, valborgsmässobålet eller, kanske i folkmun populäraste, majbrasa, ska inte förväxlas med en vårdkase som är en eld som varnar för krig eller örlog. På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt.


De flesta svenskar firar Valborgsmässoafton men förbinder inte firandet med heliga Valborg. Valborgsfesten står oftare som symbol för våren och ljuset, därigenom går firandet längre tillbaka i tiden än kristendomen som, när den vann utbredning i Norden, knöt an till de gamla festerna. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Att ge plats för det nya stämde också väl in i den kristna tolkningen av livet där påskens tema från död till liv också symboliskt fick gestaltas i valborgselden. Seden att fira olika våreldar har därigenom botten i både kristen och hednisk tradition. När Sverige kristnades på 1000-talet byggdes vissa av de kristna kyrkorna på den gamla religionens högtidsplatser och knöt också rumsligt an till de rådande högtiderna. T.ex byggdes gamla Uppsala kyrka direkt i anslutning till det tempel som fanns där långt in på 1000-talet. Vårdagjämningen faller in på en annan dag. Antagligen är dagen flyttad för att stämma med Valborgs historia. Vårdagjämningen firas på många ställen i världen, bl.a. i förbindelse med nouroz i Iran, Afghanistan med flera länder.


Valborg som akademisk högtid:


Dagen är en av årets stora högtidsdagar vid fleralet av Finlands och Sveriges högskolor och universitet, där man den 30 april sätter på sig studentmössan, eller sommarmössan i de sammanhang där även vinterstudentmössa används. Den s.k. ”mösspåtagningen”. I Göteborg anordnar teknologerna vid Chalmers tekniska högskola Cortègen längs med paradgatan Avenyn, och i Uppsala arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår Forsränningen. Båda är ett prov på riktigts spektakulära och publikdragande arrangemang.

Valborg = starten för sommarhalvåret på allvar - Både på gott och ont...


Valborg brukar innebära starten för sommarnöjena runt om i landet.
Lagom till Valborgsmäss så är det utöver majbålen mycket populärt att premiärgrilla vilket är ett fantastiskt sätt att fira in våren på. Många uteserveringar brukar också ha premiär när restauranger och pubar slår upp portarna för sommarhalvåret.


En mindre trevlig "baksmälla" är att antalet brott och olyckor relaterat till fylleri, främst bland ungdomar som stiger brant vid Valborg. Många studenter förbereder sina baler och skolavslutningar. Ett våldsamt festande tar vid med stora mängder alkohol. En ganska ny term för detta benämns av bl.a. Uppsala-studenterna som "Kvalborg" där man festar flera dagar såväl före, under som efter själva Valborgsmässoafton.

Även stora privata samlingar på allmän plats med alkohol eller privata fester som snabbt uppstår genom de sociala nätverken Facebook, Twitter och Instagram, tenderar på många håll att urarta då många ”objudna gäster” riskerar att strömma till . Medhavd alkohol som ungdomarna tar med sig leder lätt till svåra berusningar och därmed allvarliga bråk. M.a.o. så ökar antalet alkoholrelaterade olycksfall på ett dramatiskt och onödigt sätt under Valborg...

Längre ned så finner du litet länkar till mer om Valborgs-firandet.

Kung Karl XVI Gustaf - Födelsedagen:

Hans Majestät Konungen Carl XVI Gustaf har sin 67:e födelsedag 30 april. Konungen tillträdde efter Gustaf VI Adolfs bortgång 1973. Vår monarks moderna valspråk "För Sverige i tiden" förnyade till viss del kungahusets popularitet och romansen med Silvia Sommerrlath, som 1976 blev vår drottning ökade både monarkens popularitet ytterligare.

Den vackara drottningen som blev "Silvia" med hela folket skapade därmed kanske världens mest omtyckta kungahus. Inte minst bland tyskarna, som nu fick ett "eget kungahus" som de så saknar, sedan landet blev en republik i början av förra seklet.


Konungen och Drotttningen har under åren gett landet mycken värdefull PR men det finns också kritiska röster som vill avskaffa monarkin av olika skäl. Men bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel år 2010, samt prinsessan Estelle förnyade åter populariteten för kungahuset.

Ostadigt på Valborg men bättre på  1:a maj!

Rätt ostadigt väder kommer tyvärr prägla vädret på många håll runt om i landet, där främst den hårda blåsten och kylslagna temperaturer kommer  att göra firandet mindre angenämt. Därför så rekommenderas såväl varma kläder och även kanske regnkläder, trots brasorna. Det föreligger även risk för kraftigare skurar i mellersta Sverige som kan ha inslag av åska. På sidan för åskriskprognoserna  så finner du mer detaljer om detta. På SMHI så finner du en översikt om hur Valborgs-vädret blir just där du bor genom länken här på: VALBORGSVÄDRET.

NÅGRA LÄNKAR:

Länk till Wikipedia om Valborgsmässofirandet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Valborg

Länk till Wikipedia om magnoliaträdet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnoliasl%C3%A4ktet

Länk till Lunds Studentsångare – ”Våren rasat ut…”: http://www.youtube.com/watch?v=-LfdYysGZZM

Länk till Wikipedia om vår Monark:   http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_XVI_Gustaf

Källor: Wikipedia & eget material.