Med sina över 50 meteorer per timme från en mörk himmel är Gemeniderna en av de mest tillförlitliga skurarna under året. Kan du bara placera dig på ett mörkt ställe, gärna liggande i en solstol eller liknande kan du på Lucia njuta av ett naturligt juleljus-fenomen.

Skuren startar redan 6 december med ett fåtal meteorer per timme och sträcker sig till och med den 18 december. Under tiden ökar antalet först långsamt, sedan snabbare, till en topp den 12 - 13 december varefter den avtar igen. Meteorerna har har sin radient (ser ut att komma ifrån) ett område strax ovanför stjärnan Pollux i stjärnbilden tvillingarna (Gemeni). Därför kallar vi skuren Gemeniderna.* Observera att de förekommer på hela himlen även om det om möjligt är praktiskt att ligga med fötterna mot Tvillingarna så att du kan spåra meteorerna bakåt till den punkt de kommer ifrån. Finner du meteorer som kommer från andra riktningar så är de från andra aktiva skurar eller ensamma korn som har helt andra banor.

Att observera meteorskurar

Vill du ut och titta på skuren** rekommenderar jag att du söker upp en så mörk plats som möjligt. (Då syns även de svagaste meteorerna. Välj gärna en plats med mycket fri himmel så att du inte har träd eller liknande i vägen. Har du tillgång till liggunderlag eller solstol så ligg ner på marken och njut av skådespelet.

Fotografera skådespelet

För att fotografera skådespelet kan du använda dig av en systemkamera, på stativ, med normalobjektiv eller kanske lite kortare. Exponera på ISO400 (eller kanske 800 om du har riktigt mörk himmel). Ta femminutersexponeringar. Stjärnorna kommer bilda korta spår. men får du en meteor på kortet kommer den att vara rak och inte svagt böjd som stjärnorna. Den kommer sannolikt vara längre och riktad åt ett helt annat håll.

Historia

Denna skur verkar ha uppkommit ganska plötsligt runt 1860. Astronomerna R.P. Greg (England) och B.V. Mars och A.C. Twining (USA) upptäckte skuren oberoende av varandra 1862. Året efter 1863 tecknade A.S. Herschel ned  att han observerat meteorer från samma område. Detta samt tre "eldklot" från samma riktning. De första åren var skuren relativt svag men antalet ökade medan åren gick. Under 1890-talet konstaterades över 20 stycken i timmen varav vissa var ljusa och grönaktiga i färgen.

Beräkningar

Sedan 1940-talet och Harward Meteor Project har vår förståelse för skuren ökat. Man har räknat ut banelementen för skuren och kan konstatera att den har en bana som lutar väldigt lite i förhållande till solsystemets plan. Meteorerna rör sig ett varv runt Solen på 1,65 år. Banan för partiklarna går utanför Jordbanan under större delen av varvet medan de passerar Jordbanan och ligger innanför under en kortare tid.

Under banan påverkas de huvudsakligen av två himlakroppar, Jorden och Jupiter. Därav är Jordens påverkan ganska liten medan Jupiter påverkar mer med sin högre gravitation. Ifrån denna information kan vi sluta oss till att skuren kommer att ligga på kollisionskurs med Jorden endast århundradet ut och att den kommer försämras under åren framöver.

* Vi skall dock tänka på att stjärnbilderna och vad som sker i vårt solsystem inte har med varandra att göra. Det är ungefär som att kalla mig stockhomare för att jag råkar stå vid Skara domkyrka medan du som observatör står några meter längre bort och ser att jag står i samma riktning som Stockholm 30 mil bort. Däremot har dessa namn en praktisk betydelse då vi kan använda "kartan" stjärnbilderna representerar för att beskriva det vi ser.

** Meteorskur kan ge lite fel bild eftersom det kommer någon till några meteorer/stjärnfall per minut och ibland så lite som en var tionde minut beroende på vilken skur vi talar om.

Källor: Wikipedia, NASA m.fl

Kika gärna in på KlaraSkyar.se!