.:: Just nu
Online: 9 | Inloggade: 31


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







NYHETER FRÅN EWP


10 december 2018 06:11
Vad vet du om julens tid?

Vi närmar oss på allvar årets slut och samlas alla inför den högtid som avslutar ett helt år innan ett nytt börjar. Men vad vet du egentligen om allt detta som sker? Det mesta kretsar ju kring julen men en del annat kommer med "på köpet" år efter år.

Julen är en rent kristen högtid som firas i den kristna världen till åminnelse av Jesu födelse år 0. Detta är kärnämnet i varför vi firar jul. I den mosaiska tron (judiska) firas Hannukah som påminner lite om jul och sammanfaller ungefär samtidigt. I den stora islamska religionsvärlden firas det hela annorlunda.

Men här så kikar vi lite närmre på de företeelser som dyker upp kring just jul och nyår:

Jesu födelse (lat. Anno dominicæ incarnationis, A.D.I.) har spelat en stor roll för kristendomen och andra religiösa rörelser där man tror på Jesus. Den firas som den kristna julen. Enligt kristen tradition är Jesus jungfrufödd, genom att Maria, Jesu mor blev havande av helig Ande (Lukasevangeliet 1:35). Även muslimer tror på Jesu jungfrufödelse, vilken omnämns i islams heliga skrift, Koranen.

Den västerländska tideräkningens standard för numrering av år bygger på ett tidigt medeltida försök att räkna åren från Jesu födelse. Det var munken Dionysius Exiguus i Rom som utvecklade systemet med att räkna årtalen efter Kristi födelse, som en del i hans arbete med att kunna datumbestämma påsken.

Advent - Advent betyder "ankomst" och det tiden innan jul från slutet av november till den 24 december.Advent kommer av latinets adventus (Domini) som betyder (Herrens) ankomst och är den inledande perioden i det kristna kyrkoåret.

Sina historiska rötter har adventsfirandet i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på Palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor.

Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första, andra, tredje och fjärde advent, eller mer korrekt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag, blir adventstiden lång jämfört med om juldagen infaller en måndag. Tiden fram till julafton räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många hem rymmer under den här tiden en adventsljusstake med fyra, vanligtvis levande ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats.

Adventskalender är en särskilt utformad kalender som räknar upp dagarna från första december fram till jul, så trots namnet är den oberoende av när advent infaller. Den är populär bland barn och kallas även julkalender. Mest känd är radions och TV:ns julkalendrar där man haft lucköppning varje dag från 1 devcember t.o.m. julafton.

Tillvägagångssättet har skilt genom åren hur man ska hantera sin adventskalender. Vanligast är lucköppning men även att klista på figurer för att "komplettera" kalendern fram till jul. År 1996 så kom den första digitala versionen när julkalendern "Mysteriet på Greveholm" var den första ute på internet.

För de som är äldre av oss så anses rent allmänt att tidernas hittills bästa julkalender på TV var "Teskedsgumman" från 1967 med Birgitta Andersson och Carl Gustaf LIndstedt. På den tiden så sändes allt i svartvitt innan färg-TV:n kom ett par år senare. På senare år har dock "Sunes Jul" kommit upp som en konkurrent till denna utmärkelse.

Läs mer om Teskedsgumman HÄR

Adventsljustaken och adventsstjärnan pryder de allra flesta hem så här års.

Adventsljusstake, adventsstake, är en ljusstake med fyra levande ljus som används i adventstid. Första advent tänds ett av ljusen längst ut på staken. Andra advent tänds både det första ljuset samt det som finns bredvid det tidigare och så vidare fram till fjärde advent då alla ljusen är tända. Genom att låta ljusen brinna ungefär lika länge varje advent har det vid fjärde advent bildats en "trappa" av ljusen. En annan form har sju ljus, ofta elektriska, som är menad att vara tänd varje dag fram till jul.

Seden kom till Sverige under 1800-talets slut. På Ersta diakoni infördes på 1870-talet med förebild från Kaiserwerths diakonianstalt i Tyskland en adventsgran. Granen hade 28 ljus, av vilka sju ljus, ett för varje dag i veckan tändes varje adventssöndag. Seden fick stor spridning i landet, och från denna tradition utvecklades en sed, dels med en ljusstake med sju ljus, ett för varje dag i veckan, och en med fyra ljus, ett för varje söndag i advent. Denna blev vanlig i Sverige under 1920- och 1930-talen. I Sverige är många av dagens adventsljusstakar tillverkade av lackerad stålplåt och kan pyntas med fönsterlav eller närbesläktade renlavar (ofta felaktigt kallade mossa eller vitmossa som är en annan växt) och eventuellt småpynt, till exempel tomtar och flugsvampar. Ljusen är i Sverige vanligen vita, men även röda förekommer. Adventstidens liturgiska färg är lila, och det är vanligt på adventsljusen i många andra länder, bland annat Norge. I de flesta västerländska kulturerna har adventsljusstaken formen av en krans, och är alltså rund, och kallas då ofta adventskrans. Det finns också adventsljusstakar i form av julgranar med fem ljus, där det sista tänds på julafton/juldagen.

De flesta väljer att tända ljusen på söndagen, men helgens vilodag i den kristna traditionen inleds redan vid lördagens helgmålsringning klockan 18. I till exempel förskolor, skolor och på andra arbetsplatser tänds adventsljusstaken ofta redan på fredagen.

Adventsljusstakarna står på norra halvklotet, där december är årets mörkaste månad, även symboliskt för "ett ljus i mörkret" och fanns här innan kristendomen. Många advents-, Lucia- och julsånger beskriver hur ljusen tänds i adventstider.

De första elektriska adventsstakarna dök upp på 30-talet och uppfinningen var svensk då göteborgaren Oscar Andersson vidareutvecklade denna från den elektriska julgransbelysningen som kom tidigare.

Läs mer om adventsljusstaken HÄR

Något om den populära adventsstjärnan:

Adventsstjärnor lyser ofta i fönster under adventsperioden i december. Någon gång under 1880-talet hängdes den första adventsstjärnan upp i Tyskland. Det tog cirka 50 år för traditionen att nå Sverige. Nuförtiden är de flesta adventsstjärnorna elektriskt upplysta.

Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan, den stjärna som visade vägen för de österländska stjärntydarna (de tre vise männen) till det nyfödda barnet Jesus, i ett stalls krubba. Mest känd för många är den klassiska halmstjärnan eller den i tunn papp som är vanligast. Men även stjärnor i metall, i olika färger är populärt, där mässing eller svarteloxerad metall är vanligast. Även stjärnor i plast förekommer och med den nya LED-tekniken utvecklas nya varianter av denna populära fönsterprydnad.

Vanligast är adventsstjärnan som hängs upp i fönstren men allt populärare är en variant som står på en fot. Denna tros ha ursprung i den vanliga bordslampan. I dag används stjärnorna för att sprida julstämning och längtan till julen.

Läs mer om Advent HÄR

Några saker som förekommer i juletid har mer eller mindre koppling till själva julen. Nobeldagen 10 december är världskänd och har inget alls med julen att göra. Istället så hänger denna ihop med Alfred Nobel som uppfann dynamiten.

Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Priserna fastställdes av dynamitens uppfinnare, Alfred Nobel, genom hans testamente från 1895, och delades ut första gången 1901. Varje nobelpris anses som den mest prestigefyllda utmärkelsen inom sitt område.

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, undantaget fredspriset som istället utdelas i Oslo, Norge. År 1968 instiftade Sveriges Riksbank en utmärkelse som ofta förknippas med nobelpriset, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Detta pris delades ut för första gången 1969. Även om det inte officiellt är ett nobelpris har dess tillkännagivande och utdelande gjorts tillsammans med de andra priserna.

Nobelpriset i fysik och kemi, samt priset i ekonomi till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademien. Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet utser nobelpristagare i fysiologi eller medicin, och Svenska Akademien utser nobelpristagare i litteratur. Nobels fredspris utses inte av en svensk organisation utan av den Norska Nobelkommittén. Under år 2018 så delades ej litteraturpriset ut då interna stridigheter pågick inom Svenska Akademien.

Läs mer om Nobelpriset HÄR

Något om insamlingar i jultid...

Under julen så ställs de svagare i fokus då julen ofta är en av de svåraste perioderna för de som är utsatta. Den tuffaste tiden drabbar de hemlösa som är utsätta för mörker och kyla. Men även många barn far illa i svåra familjeförhållanden och därtill så kommer allt lidande ute i världen orsakat av krig, missväxt, fattigdom e.t.c.

Olika insamlingar sker genom kampanjer från insamlingsbössor eller via radiohjälpen, Lions och olika organisationer. De senaste åren har en mycket populär modern insamling växt och det är genom den så kallade "Musik-hjälpen".

Musikhjälpen är den svenska versionen av radio- och TV-formatet Serious Request, som har sänts årligen veckan före jul sedan år 2008. Ursprungsprogrammet Serious Request skapades år 2004 av den nederländska radiostationen 3FM. Syftet med Musikhjälpen är att samla in pengar till ett projekt. Detta genomförs genom att tre programledare stängs in i ett hus, kallat "glasburen", i sex dygn utan fast föda. Under tiden sänder de radio och TV 24 timmar om dygnet hela perioden, samtidigt som lyssnarna och tittarna kan önska låtar mot att de skänker pengar.

Tillvägagångssättet är att "stänga in" några kändisar under en dryg vecka i en glasbur i någon av de större svenska städerna. Man kan då önska sig musik samtidigt som man skänker en valfri summa pengar. Eventet pågår dygnet om under denna tiden och live-sänds såväl som i radio och TV.  Förutom i Sverige och Nederländerna har formatet även sänts i Belgien, Kenya, Schweiz och Sydkorea.

Läs mer om musikhjälpen HÄR

Om Luciafirandet i Sverige:

Lucia är en stark tradition i Sverige där 13 december är själva Luciadagen. Men ursprunget är allt annat än svenskt då traditionen kommer från den lilla italienska staden Syracusa. Där drabbades in kvinna av ett ohyggligt straff för sin tro då hennes ögon stacks ut.

Lucia är en högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson. I Sverige markerar luciadagen tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Den svenska Lucian är en blandning av både förkristna och kristna figurer och denna tradition har spridit sig till andra nordiska länder, och i viss mån också utanför Norden.

Lucia är även ett helgon i romersk-katolska kyrkan med ursprung från Sicilien. Dagens nordiska luciafirande har dock inte mycket gemensamt med helgonkulten. Ordet lucia kommer från latinets lux, vilket betyder ljus.

Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder. Under 1300-talet, då Europa hade den julianska kalenderräkningen, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet.

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Namnet på ljushögtiden är en senare företeelse än själva firandet.

Luciafirande och besläktade traditioner har genomgått en utveckling genom århundradena; omkring sekelskiftet 1900 etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige. Den moderna svenska luciatraditionen har troligen ett starkare ursprung i Västsverige, i Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Värmland. Därifrån har den spritt sig över hela Sverige.

Under 1900-talet har luciafirandet spritts till andra områden och delar av världen såsom finlandssvenska områden i Finland, delvis i Danmark och Norge. Under 1920-talet spreds luciafirandet till USA genom svenskamerikanska föreningar, och kompletterades 1939 med luciatävlingar liknande dem i Sverige.

På Sicilien, där helgonet Sankta Lucia föddes, finns en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en "flygande åsna" som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de blir tillfälligt blinda.

På senare år så har bekymmer dykt upp där Lucia-firandet ifrågasatts beroende på vår allt mer ökande mångkulturella befolkning. Även att få frivilliga till Lucia-tågen har blivit allt svårare. En annan bekymmersam aspekt är spridningen av bilder på barnen i sociala media som vissa krafter i samhället anses vara "skadliga och hämmande för barnen".

Läs mer om luciafirandet HÄR

Källa: Wikipedia & eget material.

Skribent: S. Johansson & EWP Teamet


Skriv en kommentar
Du måste vara inloggad för att kunna skriva en kommentar


Kommenterar till den här nyheten (4):




Fler nyheter