.:: Just nu
Online: 97 | Inloggade: 42


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







NYHETER FRÅN EWP


10 april 2022 19:17
Nu är vi inne i påskveckan!

Untitled document

Stilla veckan är här!
Påsken närmar sig på allvar och det ges för de flesta tillfälle att få vila upp efter de så kallade "oxveckorna" vilket är perioden från jul och nyår till påsk.
Denna slitsamma tid från januari och fram till påsk kallades förr (ibland än idag) för de s.k. "oxveckorna", främst de år då påsken var sen. I år är påsken sen i sin ankomst jämfört med år 2021 då den inföll i början av april..

När ni läser detta har i princip palmsöndagen avverkats som inleder påsken. Läs mer om palmsöndagen HÄR

I det enkla bondesamhället förr i tiden, så inföll den svåraste tiden i mars -april för många fattiga småbrukare eftersom betet i regel nästan var slut, hönsen värpte dåligt och korna mjölkade som sämst. Det var m.a.o. ytterst knapert och man fick blanda bark i brödet för att det skulle räcka till. Sjukdomar skördade många offer förr under oxveckorna.

Tack och lov är det inte längre så men tiden fram till påsk kan vara trist. Men nu så har vi gått in i den ljusa årstiden! Ljuset återvänder och det märktes förr då det nya betet växte igen , hönsen värpte bättre och korna mjölkade åter. Detta brukade infalla vid påsken. Idag så är påsken en religiös högtid som markerar ingången i sommarhalvåret på allvar.

Varför skiftar det så markant när påsken infaller?
Låt oss ta det hela från början: Som bekant så har det gått en riktigt lång tid sedan det var jul och nyår och man kan utan vidare säga att det gått nära nog 4 månader sedan vi såg en röd dag senast. Denna långa tid när påsken infaller så här sent har en benämning: "Oxveckorna" eller även kallat "slitveckorna" och detta går tillbaka till det gamla bondesamhället. Det var en mager tid med svält under perioden nyår till påsk då en stor del av befolkningen led ont av de allt mer sinande matförråden, samtidigt som arbetet inte lät vänta på sig.

Men vad orsakar att påsken skiljer när denna infaller från år till år?
Medan midsommar och jul infaller vid så gott som samma datum varje år så är påsken, Kristi himmelfärdsdag och pingsten rörliga högtider, där de sista två styrs av just påsken.  Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, när det blir fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år 325 skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet.

Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan en fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.

I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern. Man övergick dock inte till de nya reglerna för att bestämma när påsken infaller förrän 1844.

Av de beräkningsmodeller som finns för att ta fram påskdagens kalenderdatum för ett visst angivet år är sannolikt Gauss påskformel av matematikern Carl Friedrich Gauss (1777–1855) den mest kända. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22 mars, och sista möjliga datum den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.



Blåkulla, häxor och folktron under skärtorsdagen...
"Färden till Blåkulla" - Blåkulla är den plats dit häxor enligt folktron flög på kvastar under skärtorsdagen för att festa med Djävulen. Orgierna sägs ha pågått till påskaftonen eller påskdagsmorgonen då "häxorna" for hem igen. Stora eldar tändes för att jaga iväg dem. Ordet Blåkulla anses vara en försvenskning av det tyska Blocksberg, enligt sägnen hemvist för Satan. Häxan antogs fara till Blåkulla på en kvast, gren eller någon form av vardagligt redskap, eller på till exempel ett husdjur.

Med hjälp av en nål kunde häxan öppna ett hål i en vägg om så skulle behövas, stort nog att ta sig igenom. På färden tog hon ibland med ett barn som skulle värvas till Satans tjänst. Berättelser från barn eller vuxna som sade sig på detta sätt blivit bortrövade blev i häxprocesserna det enda beviset - och det enda som behövdes - när häxan skulle fällas. Under tiden som häxan befann sig på Blåkulla kunde omgivningen inte märka att hon gett sig av, utan hon tycktes fortfarande befinna sig på sin vanliga plats. Förutom påsken sades Blåkullafärder också äga rum på Valborgsmässoafton. "Blåkulla" refereras ofta i verkligheten rent geografiskt idag till ön Blå Jungfrun i Östersjön.                                            

I två år fick häxorna ställa kvasten på parkeringen. - Men nu är det fritt fram igen!
Nu håller de flesta skolorna ett välförtjänt påsklov och föräldrarna tar i många fall ut en väförtjänt minisemester också. De mindre barnen får då tillfälle att ha litet kul lagom till påsk genom att klä ut sig. Idag så kan man därmed alltjämnt se "häxor" men dessa är av det mest oskyldiga slag, då många barn, mestadels småflickor går runt uppsminkade och klädda som "påskkärringar" och tigger godis eller litet pengar. En kvast och en gammal kaffepanna brukar gärna ingå som "acessoarer" hos häxorna.  Denna företeelse sprider en stor munterhet såväl hos de tiggande barnen som hos de som får det oväntade besöket, vilket förstärker känslan av den annalkande påsken. En liknande direkt motsvarighet återkommer i oktober - november inför Halloween, som är en keltisk högtid i samband med Allhelgona, vilken nått Sverige under de senaste 20 åren. Men det är en annan historia det!

I två år så tvingade pandemin till återhållsamhet men nu är det fritt fram igen. Så det är bara för ungarna att klä ut sig och bege sig ut på tiggarstråt!

Fakta om Stilla veckan:
Stilla veckan, även Passionsveckan, Dymmelveckan, Tysta veckan eller (oegentligt) Påskveckan, är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före Påskdagen, från Palmsöndagen till Påskafton och firas till minne av Kristi lidande och död på korset.

De olika dagarna har traditionellt haft olika namn, men det är bara Palmsöndagen, Blåmåndagen, Vittisdagen, Dymmelonsdagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskafton som har kyrklig betydelse, med gudstjänster. Numera är det dock på sina håll brukligt att man samlas för läsning av passionshistorien under de tre vardagarna i veckans början.

Måndagen kallas blåmåndag eller svarta måndag. Tisdagen kallas vita tisdagen. Dessa namn betecknar ursprungligen måndagen och tisdagen i fastlagen, där deras namn bär en innebörd, men har i folkmun förflyttats även till Stilla veckan. Onsdagen i Stilla veckan har kallats Dymmelonsdag, efter seden att inför påsken byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad ”dymmel”.

Under skärtorsdag, långfredag och påskafton får därmed klockan en något dovare klang än vanligt. Under Påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen.

En annan orsak som är av mer hednisk sed eller rit är tron på troll, häxor och annat s.k. "oknytt" som präglade sinnevärlden hos människor förr i tiden. På skärtorsdagen så skulle de onda makterna ha fest då häxor och andra mindre uppskattade väsen for till "Blåkulla" oftast gärna på en kvast eller något annat föremål som man kunde sitta gränsle på. Därför så gömdes oftast dessa ting undan under dymmelveckan.

Kyrkklockornas kläppar byttes alltså ut mot träkläppar som gav en dovare klang för att inte "störa" trollen och häxorna i onödan. Så det hela har oftast såväl en djupt kristen som hednisk tradition som faller mot ungefär samma handlingar som gör en gemensam sak så att säga.

Vädret under påskveckan...
Det har varit riktigt kylslaget och föga vårlikt de senaste veckorna och mycket snö har fallit och såpass mycket att det närmast kan vara lite av rekord för årstiden. Särskilt från Svealand och längs med hela kusten upp mot norra Norrland har det varit besvärligt. Det har dessutom blåst väldigt mycket vilket inneburit ett närmast otervligt väder.

Som det verkar nu så blir det lite varmare framöver men inga dramatiska förändringar dock. Även så kan lite regn förekomma på flera håll. Längre norrut kyligare och möjligen lite snö. Detta innebär att man säkert kan åka skidor på många vintersportorter norröver. Längre söderut så lockar kanske vårpromenader, fiske, sommarsporter eller kanske ett besök vid Hornborgarsjön i Västergötland för att titta på trandansen. Tranan med det egendomliga latinska namnet "Grus grus" anses vara vårens sanna budbärare av många. Hornborgarsjön lockar årligen 1000-tals turister från när och fjärran och särskilt i år så lockas extra många turister då pandemin stoppade besöken 2020 och 2021...

Länk till Wikipedia om tranan HÄR

Länk till Wikipedia om Stilla veckan HÄR

Källor: Wikipedia & eget material.

 

Skribent: S. Johansson - EWP


Skriv en kommentar
Du måste vara inloggad för att kunna skriva en kommentar


Kommenterar till den här nyheten (0):




Fler nyheter