.:: Just nu
Online: 68 | Inloggade: 39


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







NYHETER FRÅN EWP


27 maj 2022 11:43
Solen och värmen är motorn i bildandet av åskväder!

Sommaren är här och som ofta så minns man somrarna, särskilt "barndomens somrar" som ständigt soliga och vackra med sol och badliv. Men så är ju inte verkligheten och många somrar har ju varit kylslagna och rent ut sagt dåliga. Exempel på detta var sommaren 1987 och sommaren 2000 som båda var regniga och kalla.

Dagen med värmeåskväder startar ofta med klarblå himmel och med lätta små moln...
Bilden tillhör Shutterstock

Men över lag så bjuder de flesta somrar på någon period av värme, -så kallat värmeböljor av längre eller kortare karaktär. Dock så minns många av oss även de stunder när det är regnigt och inte alls för sällan så följer åska med på köpet. 

 

Snabbt så växer molnen till och bildar talrika flockar av "vackert vädersmoln" vilket de icke är i detta fallet... 
Bilden tillhör Science Struck

Åskan rent allmänt ute i världen...
Åska finns i princip på alla kontinenter i större eller mindre omfattning. Mest åskar det kring ekvatorn där det är varmt året runt och minst vid polerna där det är som kallast.

I t.ex. U.S.A. finns det berömda stråket "Tornado Alley" där varm luft från Mexiko, fuktig luft från mexikanska gulfen möter den kalla luften från Klippiga Bergen. Resultatet blir bland världens kraftigaste och mest skrämmande åskväder som i sin tur leder till de kraftiga tornado som vart år skördar ett stort antal offer av döda, skadade och förstörd infrastruktur. Men det är inte där utan hos oss och vår egna "svenska åska" som vi ska titta närmare på.

Upptornande stackmoln (Cumulus Congestus) varslar som regel om åska inom någon eller några timmar... 
Bilden tillhör Wikipedia

Vad orsakar åskan?
Orsaken är en form av kollision av varma och kalla luftmassor.
Rent vetenskapligt är själva grundprincipen för åska vilken är sk. konvektion där varma och kalla luftmassor tvingas i en vertikal rörelse. 

Detta kan man se tydligt när molnen bildar stoder sk. "moln-gubbar", upptornande stackmoln, (lat. Cumulus congestus). Den statiska friktionen tillsammans med jordens magnetfält och den elektromagnetiska strålningen bidrar till fenomenet åska. Själva åskan är en "biprodukt" när de laddade molnen laddas ur för att jämvikt skall återuppnås. Urladdningarna är egentligen en större version av statisk elektricitet som du ibland märker i vissa kläder o.s.v.

Congestus bildning från upptornande stackmoln till åskmoln.
Bilden tillhör Wikipedia

 

Tre olika huvudtyper av åska i Sverige.
Man kan grovt indela våran svenska version av åska i tre huvudtyper: 

1 - Åskfronter. Åskan kommer då i regel in från väster eller sydväst i form av en kallfront där ett band av kraftig åska föser bort varm luft.

2 - Värmeåskväder. Luften är varm och instabil med högt energiinnehåll och laddas av solen. Särskilt vanligt är detta från slutet av juni till början av augusti.

3 - Åskväder som bildas av "lake effect". Under särskilda betingelser kan vintertid kraftiga snöbyar generera åska över öppet vatten när det är kallt.

Här tittar vi lite närmre på de olika typerna.

Principen för en åskfront - Bild EWP  

Åskfronten lägger i regel om vädret!

Inte allt för sällan så har en lång värmebölja präglat vädret över ett visst område, vilket ofta är över södra och mellersta Sverige men från väster så kommer en kallfront in från Nordsjön som startat uppe kring Island.

Denna rör sig in mot landet och föregås inte allt för sällan av en smärre varmfront med lättare regn innan kallfronten drar in. Dessa frontåskväder kan bli väldigt kraftiga med ett stort antal blixturladdningar. Möjligen kan faktist även tromber förekomma.

Över hav kallas dessa för "water spouts". Som regel är dessa mindre farliga än de våldsamma virvelstormarna i U.S.A. men man ska ej negligera dessa. I samband med passagen så sjunker temperaturen raskt med 10 - 15 grader på ett par timmar.

Luften känns friskare och "utrensad" från den kvavhet som alltid upplevs innan när luften är tryckande och fuktmättad. Åskfronten kan innebära en tillfällig svalkande period innan värmen återvänder. Men även en omläggning till en svalare och ostadigare vädertyp för gott.

En våldsammare variant är den så kallade bylinjen som kan orsaka stor förödelse om omständigheterna är "de rätta".

 

Den våldsamma varianten som benämns bylinje. Bild - EWP.

Värmeåskvädren kan återupprepas dagligen...
Den andra huvudtypen av åskväder är främst vanlig i inlandet där luft från havet (sjöbrisen) samverkar med vattendrag och sjöar i inlandet. Dessutom så tillför växtligheten vattenånga när denna producerar sitt klorofyll och näring i lövverken för att växa. På detta krävs värme och det är den högt stående solen som är "motorn" i det hela och främst i slutet av juni, hela juli samt inledningen av augusti genereras värmeåskvädren.

Ett värmeåskväders livscykel  - Bilden tillhör Wikipedia

En "typisk dag" i värmeåskvädrens tecken är att dessa börjar med helt klart väder tidigt på morgonen utan ett moln. Efterhand under morgonen och förmiddagens lopp bildas små molntussar av cumuluskaraktär. Dessa moln växer efterhand allt mer och börjar sticka i höjden vilket innebär att de är högre än de är breda.

Detta är ett tecken på att processen för bildande av värmeåska har påbörjats. Man ser då utvecklingen av upptornande stackmoln, Cumulus congestus, som efterhand stiger allt mer i höjden och blir allt fler till antalet.

Efter lunch i början på eftermiddagen så börjar dessa moln bli riktigt stora med en blåsvart undersida samtidigt som man ser hur toppen som nu ligger på runt 12-15 tusen meters höjd antar den klassiska formen av ett städ.

Detta består av ett område med starkt elektriskt laddade ispartiklar. Inne i molnet råder en vädsam turbulens med regn, ishagel och snö som "laddar" molnet elektriskt än mer. Till sist så sker den första urladdningen.

Vanligast är dessa värmeåskväder som kraftigast mellan klockan 13 - 17 sommartid (12 - 16 normaltid). Därefter så börjar de tappa i kraft eftersom solen då sjunker mot horisonten och värmeenergin upphör.

Tidigt på kvällen så har åskan och även regnmolnet i princip lösts upp. Men vid speciella förhållanden kan detta förändras och värmeåskvädren kan överleva natten om det finns mycket energi och instabilitet i luftlagren.

Under "högsäsong" så kan vissa år dessa värmeåskväder vara återkommande dag efter dag inom vissa områden över inlandet.

Våldsamt fullt utvecklat åskmoln, bymoln (cumulus nimbus)
Bilden tillhör Thought co

Åskväder genom "lake effect" är ovanligare...
Denna typ av åskväder är betydligt ovanligare men förekommer några gånger vart år. Orsaken är konvektion där konvektion uppstår av varmt havs eller sjövatten som möter kall luft.

Vintertid genom öppet hav under vissa betingelser där en pålandsvind genererar snöbyar som kan bli så kraftiga att åska kan uppstå. På förhösten kan liknande uppstå i augusti - september på västkusten.

Dessa "Kattegatts-väder" uppstår gärna efter mörkrets inbrott då luften är mer stilla och tillåter att moln bildas genom konvektion av varmt havsvatten. Man kan då uppleva kraftig nattåska.

Ett av dessa mer berömda och otäcka oväder drog in över Orust år 2002 och orsakade stora skador på denna ön i Bohuslän. En bieffekt var att det hela tiden matades in nya åskväder från havet likt ett "tåg med godsvagnar", -en s.k Train effect". Det finns en film som du hittar nedan från denna händelsen!

 

Princip bildning av åskväder genom lake effect.
Bilden tillhör National Weather Service

Läs mer om åskan!
På EWP där några av bilderna är hämtade så kan du läsa mer om åskan och det finns många andra märkliga fenomen som "red sprites" som kan uppstå i samband med åska.

Här nedan finns även lite filmklipp samlade där händelserna på Orust 2002 uppmärksammades genom en fantastisk film.

Till sist några råd vid åska:
Skulle du ändå bli överraskad så gäller det att uppsöka lämpligaste närmsta skydd: 

1) Befinner du dig i en båt,-uppsök närmaste land snarast om möjligt.

2) Är du ute och badar så sluta genast och lämna stranden.

3) Fiske är direkt livsfarligt med dagens kolfiberspön,-runt om i världen har flera sportfiskare dött sedan blixten slagit ned i deras spön.

4) Gå inomhus eller sätt dig i en bil som ger det bästa skyddet (Faradays bur). Fotnot: Dagens bilar har mycket kol och glasfiber som ej ger bra skydd där även elbilarna kan utgöra en fara.

5) Är du långt från närmsta bebyggelse,-så uppsök en låg plats,-gärna en dalsänka med omgivande skog.

Ta skydd i en håla eller i ett lågt buskage,-ALDRIG under ett högt träd,kulle,-eller nära något vattendrag! Vänta ut åskvädret och sök sedan bättre skydd om du kan.

Tänk på att åskan är farligast i början ,-men framförallt i slutet på ovädret eftersom nederbörden som fallit ned har fört med sig överskottsladdningar som nu söker sig tillbaks mot molnet.

Skulle du känna håret resa sig och andra fenomen,-kan en blixt vara nära att slå "ned" på dig: - KASTA DIG SNARAST TILL MARKEN !,-OCH RULLA DIG UNDAN... Det kan låta fånigt,-men detta kan också rädda ditt liv och andras.

Några länkar:

Allt om åska (EWP) - HÄR

Händelserna på Orust 2002 - HÄR

Om Red Sprites - HÄR 

Skribent: S. Johansson - EWP


Skriv en kommentar
Du måste vara inloggad för att kunna skriva en kommentar


Kommenterar till den här nyheten (3):




Fler nyheter