EWP ÖNSKAR ALLA EN GLAD PÅSK!
Beroende på ett ännu ej åtgärdat scriptfel så ligger den korrekta rubriken här!

Då är påsken här och det är årets näst största högtid efter julen. Många är på väg till nära och kära under skärtorsdagen och under annandag påsk så vänder trafiken åt andra hållet vilket innebär tät trafik på många håll. Man ska därför ta höjd för detta och ta god tid på sig när man ska åka iväg i påsktrafiken.

Sommardäck i söder men vinterdäck i norr!
Landet kommer vara delat där man kan säga att södra Norrland med Svealand och Götaland har milt och även varmt väder periodvis under påsken. Men från mellersta Norrland och vidare norrut så gäller vintriga förhållanden och där duger inte sommardäck. Så vet du med dig att du ska långt norrut eller åka i den norra delen av landet så gäller det att ha bilen vinterutrustad. Man ska ta EXTRA GOD TID på sig när man åker iväg!

Regn i söder - snö i norr!
Det kan bli snökaos i norr, främst under långfredagen där det MÖJLIGEN kan bli tal om varningar för stora snömängder. Orsaken är den milda luftmassan som innehåller regn som sedan stöter på den kalla i Norrland. Det innebär att från mellersta Norrland och vidare norrut så kan det bli ytterst besvärliga trafikförhållanden.

Blandade påsk-karameller i södra och mellersta Sverige!
För södra Norrland samt Svealand och Götaland kommer det vara blandat väder där sol och nederbörd, mestadels regn då, kommer att prägla påsken. Men lokalt kan man närma sig 20-gradersstrecket. Detta är ovanligt tidigt för att vara i mars men det har hänt tidigare i historien.

Vi på EWP vill härmed önska alla besökare en riktigt Glad Påsk!

Tidigare:
DYMMELVECKAN OCH PÅSKEN KOMMER MED SOMMARTID!

Stilla veckan är här!
Påsken närmar sig på allvar och det ges för de flesta tillfälle att få vila upp efter de så kallade "oxveckorna" vilket är perioden från jul och nyår till påsk.
Denna slitsamma tid från januari och fram till påsk kallades förr (ibland än idag) för de s.k. "oxveckorna", främst de år då påsken var sen. I år är påsken rätt så "normal" i sin ankomst då den inleds med långfredagen 7/4.

Vädret under påsken 2024:
Över lag kommer vädret bli rätt okej men det kommer vara mulet och i norr så präglas Sverige av kvardröjande vinter. I södra och mellersta Sverige kommer det in en puff med värme och på flera håll kan temperaturen klättar upp emot +15 grader. Men över lag så kommer det vara mulet och möjligen även en skvätt regn.

Vädret längre norrut blir rätt likartat med lite nederbörd emellan varven men även en del sol. Dock så blir nätterna rätt kyliga med minusgrader på flera håll. Men längst i söder sker efterhand en temperaturstegring så att man sannolikt slipper nattfrosten framgent i påsk.

Märkliga namn på veckodagarna i stilla veckan:
Blå måndag (Svart måndag) - Blåmåndagens risning blev påskens färgglada påskris. Vanliga benämningar på måndagen i fastlagen är blåmåndag, blå måndag och svart måndag. Det har troligen att göra med att kyrkorummet denna dag kläddes i svart, sorgens färg. I äldre tid kunde benämningen blå nämligen avse den färg som vi i dag kallar svart.

Vit tisdag (ej att förväxla med fettisdagen) - Tisdagen i stilla veckan brukar kallas för ”vita tisdagen”. Namnet har ingen religiös betydelse utan kommer från tisdagen i fastlagen. Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk).

Askonsdag - (Dymmel-onsdagen)Askonsdagen har fått sitt namn efter bruket i den katolska kyrkan att beströ sig med aska som ett botgöringstecken under fastans första dag. Man kunde även med aska "rita ett kors i pannan".

Skärtorsdag - I Romersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag är bildat. "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för ren, vacker, blank eller klar, som också finns i förleden till ordet skärseld. Dagens namn är det samma på norska och danska. I äldre tid sade man omväxlande "skärdag" och "skärhelgd" om denna torsdag.

Långfredag - I kristen tradition korsfästes Jesus på långfredagen och dagen är tillägnad minnet av hans lidande och död. Dagen blev helgdag på 1770-talet och är inom kristendomen en sorgens dag. Långt in i modern tid var affärer, biografer och annat "roligt" helt stängt denna dag.

I sammanhanget så kan även detta nämnas att när ni läser detta har palmsöndagen avverkats som inleder påsken (24/3). Läs mer om palmsöndagen HÄR

I det enkla bondesamhället förr i tiden, så inföll den svåraste tiden i mars -april för många fattiga småbrukare eftersom betet i regel nästan var slut, hönsen värpte dåligt och korna mjölkade som sämst. Det var m.a.o. ytterst knapert och man fick blanda bark i brödet för att det skulle räcka till. Sjukdomar skördade många offer förr under oxveckorna.

Tack och lov är det inte längre så men tiden fram till påsk kan vara trist. Men nu så har vi gått in i den ljusa årstiden! Ljuset återvänder och det märktes förr då det nya betet växte igen , hönsen värpte bättre och korna mjölkade åter. Detta brukade infalla vid påsken. Idag så är påsken en religiös högtid som markerar ingången i sommarhalvåret på allvar.

Varför skiftar det så markant när påsken infaller?
Låt oss ta det hela från början: Som bekant så har det gått en riktigt lång tid sedan det var jul och nyår och man kan utan vidare säga att det gått nära nog 4 månader sedan vi såg en röd dag senast. Denna långa tid när påsken infaller så här sent har en benämning: "Oxveckorna" eller även kallat "slitveckorna" och detta går tillbaka till det gamla bondesamhället. Det var en mager tid med svält under perioden nyår till påsk då en stor del av befolkningen led ont av de allt mer sinande matförråden, samtidigt som arbetet inte lät vänta på sig.

Men vad orsakar att påsken skiljer när denna infaller från år till år?
Medan midsommar och jul infaller vid så gott som samma datum varje år så är påsken, Kristi himmelfärdsdag och pingsten rörliga högtider, där de sista två styrs av just påsken.  Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, när det blir fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år 325 skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet.

Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan en fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.

I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern. Man övergick dock inte till de nya reglerna för att bestämma när påsken infaller förrän 1844.

Av de beräkningsmodeller som finns för att ta fram påskdagens kalenderdatum för ett visst angivet år är sannolikt Gauss påskformel av matematikern Carl Friedrich Gauss (1777–1855) den mest kända. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22 mars, och sista möjliga datum den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.

Blåkulla, häxor och folktron under skärtorsdagen...
"Färden till Blåkulla" - Blåkulla är den plats dit häxor enligt folktron flög på kvastar under skärtorsdagen för att festa med Djävulen. Orgierna sägs ha pågått till påskaftonen eller påskdagsmorgonen då "häxorna" for hem igen. Stora eldar tändes för att jaga iväg dem. Ordet Blåkulla anses vara en försvenskning av det tyska Blocksberg, enligt sägnen hemvist för Satan. Häxan antogs fara till Blåkulla på en kvast, gren eller någon form av vardagligt redskap, eller på till exempel ett husdjur.

Med hjälp av en nål kunde häxan öppna ett hål i en vägg om så skulle behövas, stort nog att ta sig igenom. På färden tog hon ibland med ett barn som skulle värvas till Satans tjänst. Berättelser från barn eller vuxna som sade sig på detta sätt blivit bortrövade blev i häxprocesserna det enda beviset - och det enda som behövdes - när häxan skulle fällas. Under tiden som häxan befann sig på Blåkulla kunde omgivningen inte märka att hon gett sig av, utan hon tycktes fortfarande befinna sig på sin vanliga plats. Förutom påsken sades Blåkullafärder också äga rum på Valborgsmässoafton. "Blåkulla" refereras ofta i verkligheten rent geografiskt idag till ön Blå Jungfrun i Östersjön.                                     

Fritt fram för häxorna då pandemin i stort är över!
Nu håller de flesta skolorna ett välförtjänt påsklov och föräldrarna tar i många fall ut en väförtjänt minisemester också. De mindre barnen får då tillfälle att ha litet kul lagom till påsk genom att klä ut sig. Idag så kan man därmed alltjämnt se "häxor" men dessa är av det mest oskyldiga slag, då många barn, mestadels småflickor går runt uppsminkade och klädda som "påskkärringar" och tigger godis eller litet pengar. En kvast och en gammal kaffepanna brukar gärna ingå som "acessoarer" hos häxorna.  Denna företeelse sprider en stor munterhet såväl hos de tiggande barnen som hos de som får det oväntade besöket, vilket förstärker känslan av den annalkande påsken. En liknande direkt motsvarighet återkommer i oktober - november inför Halloween, som är en keltisk högtid i samband med Allhelgona, vilken nått Sverige under de senaste 20 åren. Men det är en annan historia det!

I två år (2020 och 2021), så tvingade pandemin alla till återhållsamhet men det är det fritt fram igen sedan år 2022. Så det är bara för ungarna att klä ut sig och bege sig ut på tiggarstråt!

Mer fakta om Stilla veckan:
Stilla veckan, även Passionsveckan, Dymmelveckan, Tysta veckan eller (oegentligt) Påskveckan, är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före Påskdagen, från Palmsöndagen till Påskafton och firas till minne av Kristi lidande och död på korset.

De olika dagarna har traditionellt haft olika namn, men det är bara Palmsöndagen, Blåmåndagen, Vittisdagen, Dymmelonsdagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskafton som har kyrklig betydelse, med gudstjänster. Numera är det dock på sina håll brukligt att man samlas för läsning av passionshistorien under de tre vardagarna i veckans början.

Måndagen kallas blåmåndag eller svarta måndag. Tisdagen kallas vita tisdagen. Dessa namn betecknar ursprungligen måndagen och tisdagen i fastlagen, där deras namn bär en innebörd, men har i folkmun förflyttats även till Stilla veckan. Onsdagen i Stilla veckan har kallats Dymmelonsdag, efter seden att inför påsken byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad ”dymmel”.

Under skärtorsdag, långfredag och påskafton får därmed klockan en något dovare klang än vanligt. Under Påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen.

En annan orsak som är av mer hednisk sed eller rit är tron på troll, häxor och annat s.k. "oknytt" som präglade sinnevärlden hos människor förr i tiden. På skärtorsdagen så skulle de onda makterna ha fest då häxor och andra mindre uppskattade väsen for till "Blåkulla" oftast gärna på en kvast eller något annat föremål som man kunde sitta gränsle på. Därför så gömdes oftast dessa ting undan under dymmelveckan.

Kyrkklockornas kläppar byttes alltså ut mot träkläppar som gav en dovare klang för att inte "störa" trollen och häxorna i onödan. Så det hela har oftast såväl en djupt kristen som hednisk tradition som faller mot ungefär samma handlingar som gör en gemensam sak så att säga.

Kort om situationen i världen och matpriserna...
Tyvärr så har åren med pandemin och senast krisen i Ukraina inte gått obemärkt förbi. En inflation utan dess like, närmast att beskriva som en "hyper-inflation" råder sedan nästan ett år tillbaka. Orsakerna är många men främst är det drivmedelspriserna, energibrist samt bristen på livsmedel som är pådrivande.

Men även groteska räntehöjningar efter flera år av nollränta driver på inflationen som ej varit så hög sedan 1950-talet. Ukraina var en stor livsmedelsexportör och landet är lagt i ruiner av en illasinnad mäktig och omdömeslös granne. Där det en gång var åkrar är ett otal minor nedgrävda samt förekomst av gifter och tungmetaller från exploderad ammunition som gjort åkrar och fält obrukbara. Dessutom är det svårt för de kvarvarande bönderna att få ut sina skördar på världsmarkanden då ryssarna försöker blockera dessa.

Vete och solrosolja samt rapsolja är viktiga ingredienser i direkt livsmedelshantering samt som foder. Därför så har matpriserna skjutit i höjden på i princip allting vilket gör sitiuationen svår för väldigt många människor i Sverige. Som sten på börda så härjar en rad virussjukdomar och salmonella bland flera stora hönsbesättningar i Sverige som fått stänga ned varpå en svår ägg-brist har uppstått inför påsken. Sammanfattningsvis har priserna stigit REJÄLT på i princip ALLA tänkbara livsmedel, -även på basvaror som mjölk, bröd, grönsaker, samt också på fisk och även kött oavsett slag.

Ingen äggbrist under påsken 2024!
En god nyhet är att det kommer finnas en god tillgång på ägg som främst beror på en återhämtning av de äggproducenter som haft problem med olika smittsamma sjukdomar hos sina värphöns fått rätt på detta. Dessutom så stöttas äggbehovet genom import av ägg så dina påskägg kommer vara lätt åtkomliga.

Sommartid 31 mars!


Bilden ovan tillhör Svenska Högtider. com

Natten till söndag 31 mars så ställer vi om klockorna till sommartid. Kl. 02.00 ställer vi FRAM klockan en timme. Vi får då sova en timme mindre, men den "försvunna timman" får vi ju tillbaka i höst igen. Vän av ordning undrar hur länge vi ska fortsätta att ställa om klockorna eftersom ett EU-beslut har tagits att slopa tidsomställningen var vår och var höst. Problemen med att skippa tidsomställningen har stött på patrull.

Orsakerna att beslut dröjer är många och en av dessa är att EU sträcker sig över flera tidszoner från t.ex. Finland i öster till Irland i väster. En annan är HUR man ska permanenta den fastställda tiden. Ska vi behålla sommartid permanent eller ska vi behålla normaltid (vintertid) istället.
Det är många nationer som är djupt oense om hur detta ska lösas. Men den största orsaken är den tidigare corona-pandemin ställde det hela på paus dessutom. Tiderna är för osäkra ännu för att fatta detta rätt komplicerade beslut. Dessutom har krisen i Ukraina inneburit att vi alla har fått annat mycket allvarligare att tänka på... Men kanske verkar det som om man blir eniga förr eller senare så kan det hela ändras att bli permanent någonstans i framtiden.  Länk till Kalender 365 om vilka datum som gäller för sommartid och normaltid HÄR                                                 

Tumregeln:
Nu ställer vi fram utemöblerna och då ställer vi fram timvisaren med en timme är en enkel tumregel för omställning till sommartiden. På engelska så säger man "Go forward to the spring and summer and fall back to the autumn (*fall är ett annat uttryck för höst på engelska) and the winter!" Detta med normaltid och sommartid lär vi få fortsätta med ett tag till...



Tranor i dans och trance... - Bilden tillhör Natursidan.se

Tranan . Grus grus kommer med våren!
Nu har tranorna (Grus grus på latin),börjat att komma till bland annat Hornborgasjön för den årliga och fantastiska trandansen som kan vara ett kul nöje att beskåda där den mest kända lokalen är Hornborgasjön i Västergötland. Men även sjön Pulken utanför Kristianstad samt sjön Kvismaren utanför Örebro är en kända platser för trandansen!

Länk till Wikipedia om tranan HÄR

Länk till Wikipedia om Stilla veckan HÄR

Källor: Wikipedia & eget material.