Bild - Förödelse och bråte på Sumatra efter tsuamin 2004. Infällt i bilden som vågen kan te sig strax innan den når land.
För exakt 5 år sedan på annandag jul 2004 så svepte en av de värsta naturkatastroferna fram i indiska oceanen.
Under de tidiga morgon timmarna annandag jul 2004 så började nyheten "sippra fram" så smått via media. Men allt eftersom dagen började gry så framstod katastrofen allt tydligare. Många människoliv gick till spillo och även många från Sverige, Norden och Europa m.fl. omkom. Orsaken till detta var framförallt Thailand som blivit ett populärt turistmål för vintertrötta européer som firade jul där nere. 543 dödsoffer på ett bräde var det svarta facit som Sverige inkasserade. Det innebar en ny svår katastrof i stil med Estonia, som inträffade 10 år tidigare då mer än 900 svenskar omkom.
En mycket kraftig jordbävning under havet utlöste tsunamin...
Den jordbävning som ägde rum under Indiska oceanen den 26 december 2004 var en undervattensjordbävning som uppmättes till 9,3 på richterskalan, vilket gör den till det näst kraftigaste uppmätta jordskalvet någonsin.
Skalvet orsakade en enorm flodvåg, en tsunami, som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. De länder som drabbades värst var Indonesien (speciellt Aceh), Sri Lanka, Thailand och Indien. 225 000-300 000 människor miste livet, och över 5 miljoner beräknas ha blivit helt hemlösa eller tvingats fly.
Katastrofen var unik såtillvida att den slog oerhört hårt även mot länder utanför det egentliga katastrofområdet. Bland kanske så många som 300 000 dödsoffer fanns även tusentals västerländska turister.
Sverige var med 543 dödsoffer och cirka 1 500 skadade troligen det hårdast drabbade landet utanför Asien men även bland finländare, tyskar, engelsmän, danskar med flera krävde katastrofen hundratals offer. Detta gjorde att katastrofen uppmärksammades mer i västerländsk press än vad katastrofer i tredje världen brukar uppmärksammas. Jordbävningskatastrofen är en av de svåraste naturkatastroferna som drabbat världen senaste seklet
Jordbävningen:
Jordbävningen var en undervattensjordbävning och ägde rum utanför den indonesiska ön Sumatra klockan 07.58.50 lokal tid (00.58.50 UTC; 01.58.50 svensk tid). Den var den näst kraftigaste jordbävningen sedan långfredagen 1964, då en jordbävning som mätte 9,2 på richterskalan inträffade utanför Alaska i USA. Den var även den fjärde starkaste sedan år 1900. Den största någonsin var en jordbävning som drabbade Chile 1960. Den uppmättes till 9,5. Senare undersökningar har även visat att skalvet troligen var ännu kraftigare än vad som tidigare angivits. Nu beräknas styrkan till 9,15-9,3 - den övre gränsen skulle göra skalvet till det näst kraftigaste som någonsin registrerats.
Det extremt kraftiga huvudskalvet följdes av otaliga efterskalv som höll på i åtskilliga månader, många med styrka 5,5–7,0 på Richterskalan. Cirka två månader senare skakades regionen av ett enormt efterskalv (epicentret var beläget nära ön Nias en bit söder om epicentret för huvudskalvet 26 december) som mätte hela 8,7 på Richterskalan (se Jordbävningen utanför Sumatra 2005), det var den nionde kraftigaste jordbävningen som någonsin registrerats av seismografer. Skalvet som dödade över 1 000 människor följdes dock inte av någon stor tsunami. Epicentret på många efterskalv var även beläget längre norrut nära Andamanerna.
Vid huvudskalvet frigjordes kolossala mängder energi. Den energimängd som spred sig över jordytan i form av seismiska vågor och tsunamivågorna och som utgjorde skalvets förstörelsepotential beräknas ha motsvarat kraften i drygt 1 500 Hiroshimabomber. Det är väldigt mycket energi men ändå mindre än kraften i Tsar Bomba, den kraftigaste vätebomb som provsprängts. Det var emellertid bara en liten bråkdel av den totala energimängden. Resterande delen som spreds under marken beräknas ha motsvarat 9 560 gigaton trotyl= 550 miljoner Hiroshimabomber, eller ca 191 000 gånger kraften i "Tsar Bomba". Det är en ofattbar mängd energi, tillräckligt för att förse hela USA med energi i 370 år, mätt efter landets energikonsumtion år 2005.
Jordbävningen påverkade hela jordklotet och kändes över nästan hela Sydostasien. Några öar utanför Sumatras kust förflyttades upp till 20 meter. Till och med jordklotets rotation och form beräknas ha påverkats en aning.
Undersökningar av havsbottnen runt skalvets epicentrum och hela förkastningszonen har visat att havsbottnen höjdes upp till 12 meter och därmed även havet ovanför. Det var det som var den primära orsaken till att tsunamin bildades. Hade rörelserna på havsbottnen istället varit horisontella hade tsunamin inte alls blivit så stor, om det ens hade bildats någon. Det var också orsaken till att det inte bildades någon stor tsunami i samband med det väldiga efterskalvet två månader senare. Rörelsen var där nästan enbart horisontell.
När havsbottnen höjde sig förflyttades flera miljarder ton havsvatten uppåt. Det vattnet måste ta vägen någonstans, vilket resulterade i tsunamin. Ett vanligt missförstånd är att vågorna bildades runt skalvets epicentrum. Sanningen är att havsbottnen höjdes utmed en 1 200 kilometer lång förkastningszon varvid vågorna utbredde sig över ett enormt område. Förkastningen löpte i stort sett från syd till nord vilket var orsaken till att till exempel Bangladesh, som är beläget rakt norrut från epicentrum, klarade sig lindrigt i förhållande till andra länder. Vattnet rusade ut i öst–västlig riktning och inte nord–sydlig.
Flodvågen...
Hundratusentals människor i länderna runt Bengaliska viken omkom i jordbävningskatastrofen, nästan samtliga dödades av tsunamivågorna som på vissa ställen nådde över 10 meter – i provinsen Aceh på Sumatra som var det landområde som låg närmast skalvets epicentrum var de troligen över 20 meter höga på vissa ställen.
Jättevågorna bildades endast vid grunda kuster. Stränder med djupa vatten direkt utanför påverkas inte. Därför drabbades vissa platser hårt medan andra, som kan ligga mycket närmare epicentrum kan ha klarat sig betydligt bättre.
Medan det i Stilla havet sedan länge finns ett varningscenter för tsunamivågor som är baserat på Hawaii saknades ett motsvarande center i Indiska Oceanen. Personalen på Pacific Tsunami Warning Center på Hawaii skickade emellertid omgående ut en tsunamivarning för Indiska Oceanen men av olika anledningar utfärdades inga varningar från respektive länder. Avsaknaden av ett varningssystem i en region som tillhör de mest jordbävningstäta i världen fick i efterhand stark kritik. Hade ett fungerande varningssystem funnits hade troligen många tusen liv räddats i åtminstone Thailand, Sri Lanka och Indien. I Indonesien hade ett varningssystem knappast begränsat den oerhörda förlusten i människoliv. Det tog bara ca 15 minuter för flodvågorna att nå Sumatras västkust.
Flodvågorna drabbade bland annat de thailändska turistorterna Phuket, Koh Phi Phi Don och inte minst Khao Lak där många utländska turister var på semester, däribland flera tusen svenskar. De flesta av de omkomna svenska turisterna befann sig i Khao Lak. Två timmar efter skalvet, klockan 10 lokal tid, drog sig vattnet tillbaka från Khao Laks stränder och cirka 25 minuter senare slog den första vågen in med förödande kraft.
Mycket svårt drabbades norra Sumatra och de indiska ögrupperna Andamanerna och Nikobarerna. Även på delar av Indiens fastland, Sri Lanka, Burma, Maldiverna, Seychellerna och ett så avlägset område som Somalia på Afrikas östkust förorsakade flodvågen många dödsoffer och stor förödelse. De sydöstra delarna av Sri Lanka beräknas för närvarande (2004-12-29 03:45) ha förlorat mer än 19 000 människor.
Rapporter om mänskliga skador...
Sent på eftermiddagen den 29 december rapporterade medier att över 80 000 människor troligen hade omkommit. Efter en justering av uppgifterna från indonesiska myndigheter den 30 december var siffran 120 000, medan omkring 5 miljoner människor troddes ha förlorat sina hem. Rapporter inkom 30 och 31 december att kvarlevorna efter offren var i sådant skick att identifiering kunde bli omöjlig i många fall.
Under de första veckorna i januari fortsatte dödssiffrorna från framförallt Acehprovinsen på Sumatra att stiga. I slutet av januari talades det om uppemot 300 000 döda och saknade, varav ca 225 000 i Acehprovinsen.
Senare justerades dödssiffrorna neråt en del, enligt FN krävde katastrofen minst 223 000 liv, varav minst 167 000 i Acehprovinsen. Någon exakt dödssiffra kommer aldrig att kunna fastställas. Beroende på olika källor anges antalet dödsoffer ligga i intervallet 220 000-300 000 döda. USA:s geologiska institut anger dödssiffran till drygt 283 000.
Sverige och Tyskland är de länder i Europa som förlorat flest människoliv i katastrofen. Rikskriminalpolisens lista över saknade och identifierat avlidna efter katastrofen i Sydostasien omfattar sedan 13 oktober 2005 543 personer. Av dem är 122 barn under 15 år. De flesta har nu identifierats och hemskickats, men 15 saknas fortfarande, av dem 10 barn (enligt uppgift 16 maj 2006). De politiska efterverkningarna har i Sverige varit mer långvariga än i andra länder. Kritik har riktats mot dåvarande statsminister Göran Persson, dåvarande utrikesminister Laila Freivalds och UD:s personal i en statlig utredning, i pressdebatt, bland anhöriga och senast i KU-förhör 16 februari 2006.
Huvudartikel: Sveriges regerings hantering av jordbävningen i Indiska oceanen 2004
Hur man än mäter är naturkatastrofen en av de allra värsta de senaste 100 åren och de tsunamivågor som jordbävningen gav upphov till är de värsta man känner till vad gäller antalet dödsoffer och materiell förödelse.
En av de dödligaste jordbävningarna i historien...
Jordbävningen i Indiska Oceanen 2004 var inte bara en av de våldsammaste som någonsin registrerats, det var också en av de allra dödligaste. De följande jordbävningskatastroferna är de värsta man känner till i fråga om antal dödsoffer. Siffrorna anger ungefärligt antal döda:
Shaanxi, Kina 1556 - 830 000
Indiska Oceanen 2004 - 283 000 (enligt USA:s geologiska institut), enligt FN 223 000-230 000
Tangshan, Kina 1976 - 242 000 (officiella kinesiska uppgifter, inofficiellt 655 000 - 750 000)
Aleppo, Syrien 1138 - 230 000
Damghan, Iran 856 - 200 000
Gansu, Kina 1920 - 200 000
Tsinghai, Kina 1927 - 200 000
Arbidil, Iran 893 - 150 000
Tokyo-Yokohama Japan 1923 - 143 000
Ashgabat Turkmenistan 1948 - 110 000
Anm: Det finns uppgifter om en jordbävning i Egypten år 1201 som ska ha krävt över 1 miljon dödsoffer men uppgifterna är mycket osäkra. En annan jordbävning som drabbade Calcutta år 1773 ska ha krävt ca 300 000 liv men numer anser man att katastrofen orsakades av en tropisk cyklon.
En liten summering...
Nära nog alla svenskar har känt någon eller några personer som varit med om tsunamin eller förolyckats i densamma. Julen för de drabbade kommer för all framtid påverka dessa även om en del lagt detta bakom sig för att "gå vidare". Man bör därför skänka alla drabbade en liten tanke i dessa dagar. Undertecknad känner och kände nära bekanta som såväl drabbades som förolyckades i katastrofen som drabbade länderna i Asien mycket hårt.
Mer om tsunamin finns på Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordb%C3%A4vningen_i_Indiska_oceanen_2004#Flodv.C3.A5gen
Källa: Wikipedia och eget material.
Skribent: Swen