.:: Just nu
Online: 7 | Inloggade: 32


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







VÄDERSKOLAN


4 augusti 2012 11:30
Väderskola: Tromber och tornados

De senaste dagarna har ett antal tromber registrerats i Sverige, bland annat på Gotland och i Göteborg. Tromber är ett relativt sällsynt väderfenomen i Sverige, men kan bli allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen. Styrkan på tromberna i Sverige kan vara hårda och ge lokal förödelse om man har otur. Men det är långt ifrån tromberna i t.ex. USA! Vi ska i denna väderskola förklara olika uttryck av tromber, vindstyrkor och skillnaden USA-Sverige.

Några tromber i Sverige varje år

I Sverige talar man aldrig om några tornador då dessa brukar ange de kraftiga virvelvindarna i t.ex. USA. Tromber kan man säga är mindre och svagare än tornador.

Man tror att ett tiotal tromber drabbar Sverige varje år. Men det kan förekomma fler då Sverige har mycket ödemark och då finns det kanske fler tromber som ingen observerar. Det är också olika från år till år.

Oftast så varnar man inte för tromber i Sverige. Det beror just på att de är så lokala och uppstår vid mycket kraftiga åskoväder. Man har inte den utrustning som krävs för att beräkna tromb-risken. Om vi på EWP ser att en tromb har bildats i ett åskväder kan vi däremot lägga ut en trombvarning, för att "varna" att fler tromber kan uppstå i ovädret. Det har hänt ett fem-tal gånger att vi har utfärdat trombvarningar.

Hur uppstår virvelvindarna?

Först och främst måste vi ha ett cumulunimbusmoln (länk till förra molnskolan) i samband med ett kraftigt åskväder. Härifrån kan sedan en "molnslang" hänga ner från molnet, och ibland träffa marken. I centrumet av tromben är lufttrycket mycket lågt vilket i sin tur sänker temperaturen så att molndroppar bildas som gör att virveln bildas.

Det sägs att tromber bildas i gränsen mellan fallvindar och uppvindar i cumulonimbusmolnet, då vindarna roterar en aning.

En tromb som aldrig når marken kallas "funnel" eller "skydrag".

Trombens skadeverkningar

När en tromb drar fram kan stora skador uppstå. Oftast fälls träd och man kan se om träden har fallit på grund av en storm eller tromb. I en storm ligger oftast träden i samma riktning, men av en tromb då ligger träden i olika riktningar in mot trombens centrum. I kraftiga tromber kan hustak lyftas och bilar flyttas.

I Sverige förekommer oftast tromber ute vid varmt hav. Många tromber dör ut när den når land, men del del klarar även av att snurra runt in över land. En tromb kan vara aktiv olika lång tid, men vanligast runt 3-6 minuter.

Trombens styrkor

En tromb kan som sagt ha många olika styrkor. I t.ex. Amerika används en skala för att ange styrkor på tromber och tornados, s.k. Fujitaskalan. Skalan går från F0 till F5, där en F5-tornado är den absolut farligaste som kan ge oföreställbar förödelse. I Sverige förekommer oftast F0-tromber, vilket innebär upp till 115 km/h som mest. Men det har observerats F1-tromber också.

I en F5-tornado är vindstyrkan omkring 500 km/h.

2007 började man använda en omarbetad skala, s.k. EF-skalan. Allt för att metoderna för att beräkna vindstyrkor har förbättrats markant.

Den absolut kraftiga tornadon som har observerats i världen drabbade Oklaholma, USA, den 3 maj 1999, där var vindhastigheten 480 km/h (=133 m/s).

Jämfört med Sveriges normala 10-tal tromber/år har USA ett 1000-tal tornador/år!

              

            En "funnel" (tromb som ej når marken), tagen av Susanne Björkman, 2006 (EWP)

 

Källor: SMHI, Wikipedia och eget material

 

Skribent:






Fler artiklar