Först och främst så vill vi alla som jobbar med EWP önska alla våra besökare en riktigt Glad Påsk.
Trots att vädret snarare påminner om oss julen. Men ljuset och solen påminner oss om att det trots allt är våren och ljuset som råder.

Litet om påsken och äggtraditionen:

Påskafton är för de flesta av oss en glad högtid där vi sätter i oss en himla massa ägg, sill, lax, lamm och godis ! Normalt så sätter vi i oss 0,5 ägg per person och dag men just påskafton så stiger intaget till 2,5 ägg per person och dag i olika former! Dessutom så konsumeras från påskaftons eftermiddag fram till sent på påskaftons kväll inte mindre än 6 miljoner ägg per timma!

Seden att äta ägg går tillbaka till det gamla bondesamhället när fastan var slut, grödorna började komma upp och hönsen värpte bättre igen. Ägg är också ett av de bästa och mest proteinrika livsmedlen man kan äta och det visste man givetvis även då.

Idag provas inte bara konventionella hönsägg utan även strutsägg! Denna gigant av ägg motsvarar runt 25 normalstora hönsägg per enhet och tar ca 70 minuter att koka! Runt 20 personer kan utan problem dela på ett strutsägg som smakar exakt detsamma som ett hönsägg.

Inte nog med att vi stoppar i oss mängder av ägg av höns och även kanske struts så konsumeras ett gigantiskt berg av godis i form av såväl ägg som annat, gärna förpackat som ett "påskägg". Detta gör påsken till den viktigaste mat och godishelgen tillsammans med julen! I samband med påsken så förekommer "ägglekar" som äggrullning m.m. lokalt på många håll runt om i landet.

Fakta om hönsraser:

Tamhöna (Gallus gallus domesticus) är en mycket vanlig typ av fjäderfä och den domesticerade varianten av röd djungelhöna (Gallus gallus). Tamhöns hålls för köttproduktion, äggproduktion eller som prydnad. En hane kallas för tupp, en hona för höna och en unge för kyckling. I Europa är idag ca 180 raser listade och på andra världsdelar finns fler av dessa. Hönsraserna uppvisar en stor variation vad gäller morfologi.
Mer om detta finns via länk till Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tamhöna

Påskharen:

Bilden ovan visar en prydnadssak från Schweiz som symboliserar en tradition som är vanligare längre ner i Europa, nämligen påskharen. Påskharen är en påsksymbol som ofta förknippas med påskägg. Enligt traditionen är påskharen påskens motsvarighet till jultomten och kommer med (påsk)ägg till barnen. I många familjer anordnas små lekar där påskäggen göms exempelvis i trädgården och barnen får leta efter dem, i tron att påskharen gömt påskäggen.

Dags för sommartid!

Natten till söndag 31 mars, påskdagen, så går vi över till sommartid från "svensk normaltid".
I folkmun så kallas det allmänt numera för "vintertid" som en motsats till sommartiden men den korrekta benämningen är alltså normaltid.

Hur var det nu då??? Hur ställer man om klockorna?

För de allra flesta så är det inget problem med detta. Men du som har svårt med detta så finns en enkel tumregel:

"Vid sommartid som ställer man FRAM sommarmöblerna och klockan med 1 timma och vid normaltid (vintertid) så ställer man TILLBAKA sommarmöblerna och klockan med 1 timma."

Tidsövergången sker klockan 02.00, -då klockan "slår tre" istället för "två". På många ställen som kyrkor m.m. måste klockorna "ruckas" fram med en timma manuellt. Detta sker i regel vid det aktuella klockslaget klockan 02.00, då man flyttar fram till klockan till slaget 03.00. Infrastruktur och kommunikationer har en speciell tidtabell för växlingarna mellan normaltid och sommartid. Datorer och modernare klockor gör omställningen automatiskt som är anpassad till det övriga Europa. Lämpligast så ställer du om dina klockor kvällen före innan du lägger dig för natten.

Litet övrig fakta om sommartiden:

Sommartid innebär att lokal tid justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året för att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren. Sommartid används i omkring 70 länder runt om i världen, mer än hälften av dem i Europa.

I tropikerna är sommartid ovanligt (men förekommer), eftersom skillnaden mellan sommar och vinter är mindre. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre nytta eftersom dagsljuset på sommaren i många fall sträcker sig hela det vakna dygnet (trots det har de länderna i allmänhet sommartid).

Sommartid användes första gången sommaren 1916, då Tyskland, Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Men protesterna blev stora och sommartiden ansågs som "farlig" för djur och människor och försöket avbröts redan efter första året. Först år 1980 så var vi redo att på nytt använda sommartid och har behållit denna sedan dess. Övergången är EU-anpassad och sker numera under det SISTA veckoslutet i mars månad. Motsvarande återgång till normaltid sker SISTA helgen i oktober.