Kommande natt mot onsdag den 23 september så infaller årets höstdagjämning, vilket innebär att natt och dag är lika långa, över hela jorden. Det är nu kvällarna och morgnarna blir allt mörkare och mörkare hos oss norr om ekvatorn. Söder om ekvatorn är förhållanden de omvända där t.ex. Sydafrika och Australien och övriga länder på det södra halvklotet går mot sommar.

Vid denna tidpunkt ska den meteorologiska hösten* ha kommit till hela Norrland och större delen av Svealand samt i inre Götaland. I nuläget har den endast anlänt till ett område från Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Ännu har vintertemperaturerna inte anlänt i fjällvärlden, vilket de hade gjort i fjor vid denna tiden. Däremot finns det platser där den meterologiska sommaren faktiskt aldrig kom. På sina håll låg snön kvar och försvann inte alls så det hela är synnerligen knepigt. I söder är hösten rätt sen så här långt och bara i de inre delarna råder hösttemperaturer. På många håll råder ännu meterologisk sommar, särskilt runt kusterna.

Sensommaraktigt i stora delar av landet...

Den rätt dåliga sommaren till trots så är temperaturerna över de normala på många håll och jämför man med förra hösten så har det knappast varit någon frost hittills denna höst. Då hade stora delar av norra Sverige redan haft en del frostnätter. Det ser dessutom ut som att det för årstiden milda vädret lär fortsätta ett bra tag till. Men vi kan ändå som en påminnelse om stundande årstid ta upp det här med just frost.

Det finns sålunda olika typer av frost. De vanligaste är:

Markfrost: Oftast mäter man temperaturen på två meters höjd, och nu på hösten är det oftast varmare här än närmast marken. Så ofta nämns begreppet "markfrost". Som alltså är när endast markytan är under noll grader och luften fortfarande är på plussidan.

Nattfrost: Men när istället både luften och marken ligger på minusgrader kallas det för "nattfrost" eller bara "frost".

Bilden ovan: Visar solens och jordens olika placering i förhållande till jordaxelns lutning och jordens avstånd till solen, vid de olika årstiderna. Det tar jorden ett år att göra ett varv runt solen och från och med nu så blir solens bana allt flackare. Solens strålar måste dessutom passera en större del av jordens luftlager på våra breddgrader. Dygnets ljusa timmar avtar allt mer och detta sker ända fram till måndag 21 december, då vintersolståndet infaller. Därefter så vänder det och det blir sakta ljusare igen och 20 mars 2016 är det vårdagjämning och den ljusa årstiden är åter tillbaka hos oss på norra halvklotet!

Aktuell Årstidskarta från SMHI: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/arstidskarta