Natten mot söndag 25 oktober så är det dags att ställa tillbaka våra klockor till "vintertid" igen, vilken egentligen benämns normaltid, vilket även är den korrekta benämningen.
Förbluffande många har trots alla år av sommartid (sedan år 1980) svårt att lära sig hur man går tillväga för att ställa om klockorna till normaltid. Men den enkla tumregeln är följande: "När vintern närmar sig så ställer man tillbaka trädgårdsmöblerna i förrådet. - Då ställer man tillbaka timvisaren på klockan med en timma!" Vi vinner alltså tillbaka den timmen vi förlorade vid övergången till sommartid och vi får nu en timmes extra sovmorgon på söndagen!
Kanske en av de sista gångerna enligt ett EU-direktiv?
(Detta har nämnts så många gånger innan...) Man kan åter lite skämtsamt säga att klockan klämtar för det här med att ställa om klockorna och detta har nämnts så många gånger tidigare här på EWP. För ett brett EU-direktiv är, (ännu efter alla år), ute på remiss att kanske helt skrota tidsomställningen. Enkäter har gått ut till vissa berörda och en övervägande majoritet av svenskarna vill behålla sommartiden året runt. Men än är ej sista ordet sagt men förslaget är långt skridet och ett beslut kommer NOG inom en snar framtid. Fram tills dess så fortsätter det gamla att gälla. Söndag 25 oktober 03:00 drar vi tillbaka klockan till 02:00.
Detta innebär t.ex. att vi åter går över till sommartid söndagen den 28 mars 2027. Planerna att skrota systemet har funnits med en längre tid men beroende på den sedan långt tidigare avslutade corona-pandemin och kanske även kriget i Ukraina och annan oro ute i världen i nuläget, så har detta fortsatt att skjutas på framtiden som det verkar för ögonblicket.
Höstlovet ger ett välkommet avbrott i höstens skolarbete
Nu så stundar höstlovet som infaller vecka 44, -vilket är ett välkommet avbrott för många familjer med barn. En del passar på att åka iväg på en höstresa, kanske till varmare breddgrader eller till någon storstad ute i världen. Men många stannar också hemma beroende på olika orsaker och det finns mycket i den egna hembygden eller i närområdet att upptäcka.
Höstlov, läslov, skurlov, potatislov...
Kärt barn har många namn och som ett uppskattat brejk mitt emellan sommar och vinter så finns detta lovet som är höstens motsvarighet till sportlovet. Namnet på detta höstlovet har varierat genom tiderna men idag så kallas detta kort och gott för höstlov eller numera för "läslov". Oavsett vilket så ger lovet ett litet avbrott i vardagen och många familjer åker normalt iväg på en resa, kanske till solen för att "krama ur det sista" på sommaren.
Halloween och Alla Helgons Dag:
Halloween infaller, som alltid, den 31 oktober och är i år på en lördag vilket är perfekt! Handeln har åter fyllt hyllorna med saker som hör Halloween till, såsom masker och prydnader av alla dess slag samt pumpor. Traditionen att fira Halloween har blivit mer och mer populärt i Sverige. Den slog igenom under andra hälften av 1990-talet och härstammar från främst Irland men även Skottland. Främst i U.S.A. fick seden snabbt fäste och har utvecklats till en miljardindustri där och Hollywood har ej varit sena med att mata mänskligheten med skräckfilmer på temat.
Pumpan som är en populär dekoration vid Allhelgona och Halloween har ersatt äldre tiders betlykta där man skar ut "gubbar" i sockerbetor (bet-lyktor), och satte ljus i dessa på ett liknande vis. Pumpor är idag också ett allt populärare livsmedel och speciella matpumpor odlas för sakens skull. Det var invandrarna som tog med sig många recept på pumpa.
Den vegetariska trenden växer sig allt starkare för vart år och pumpasoppa och allehanda andra maträtter på pumpa vinner allt större terräng i Sverige. Pumporna är närmast släkt med aubergine och squash i växtriket och är även populära som prydnad vid denna tiden på året eftersom pumporna har så vitt skilda former och storlekar. Allt ifrån små varianter av pumpor som man kan dekorera inomhus med på ett vackert fat till de enorma pumpor på flera kilo som man kan se vid ytterdörrar och entréer hos folk så här års.
Gravarna smyckas med vackra ljus och kransar med mera för att hedra de avlidna. Bilden tillhör PIX Bildbyrå
Alla helgons dag eller allhelgona
(latin: Festum Omnium Sanctorum eller Dominica in natali sanctorum)
Är en kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära. Den har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. I Finland och Sverige är Alla helgons dag en allmän helgdag. Den inföll tidigare alltid den 1 november men flyttades 1772 till första söndagen i november. Vid den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november.[1] I Finland flyttades den två år senare, till lördagen.
Ursprungligen var dagen således en fast helgdag den 1 november; ett datum den behållit i andra länder. Inom den latinska riten i Romersk-katolska kyrkan är den 1 november, såsom Alla helgons dag, en av de förpliktande helgdagarna.
Efter motioner i Sveriges riksdag om att öka antalet arbetsfria dagar under hösten flyttades Alla helgons dag 1953 till en lördag, som därmed blev allmän helgdag (lördag var dåförtiden en arbetsdag). Samtidigt ändrades almanackans namn på 1 november till allhelgonadagen. Söndagen omedelbart efter alla helgons dag fick 1983 karaktären av alla själars dag, till minne av alla döda. Sedan 2002 är detta också ett av dagens officiella namn i Den svenska evangelieboken.
Halloween är något helt annat och är en keltisk högtid med sitt ursprung på Irland som nämnts ovan nyss. Men som snabbt "adopterades" av amerikanerna som numera firrar denna dagen grundligt dock lite på samma tema; - Att hedra sina döda men på ett mer uppsluppet sätt. Något som sedan 90-talet även anammats hos oss i Sverige. Onekligen så lyser detta med Halloween upp dels där det uppmärksammas på våra stora nöjesfält Liseberg och Gröna lund liksom på många andra ställen och ute i handeln.
Skribent: S. Johansson - EWP
