När ni läser detta så har faktiskt skottdagen närmat sig sitt slut eller rent av så är det kanske 1:a mars. Men för att stilla litet frågor om denna speciella dagen så har vi samlat litet fakta från Wikipedia:

Det finns många personer som är födda just den 29 februari och bl.a. en 100-åring uppvaktades av massmedia och fick ett telegram från Kungen just den 29/2 2012.

Som av en ren slump så hade undertecknad, vilken arbetar som VVS-montör (rörmokare) till vardags den oerhörda slumpen och turen att träffa en kund som just hade födelsedag den 29/2! Det var givetvis en speciell känsla och hans telefon ringde oavbrutet då gratulanter köade för att fira det "sällsynta" födelsedagsbarnet.

Ännu ett födelsedagsbarn som undertcknad känner, född 29/2 2004 uppvaktades. Som om detta ej är nog så är även jag en del av dette speciella datum eftersom min far just råkade vara född den 29/2!

Denna dagen var också förr den dag då "damerna fick fria" till männen vilket de ej fick annars innan kvinnan blev jämställd och fick full rösträtt. Mer fakta om skottdagen är hämtat från Wikipedia nedan:

Skottåret:

Ett skottår är ett år med en skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babyloniska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad - skottmånad.

Skottår är ett sätt att hålla årstiderna på plats i kalendern. Eftersom det tropiska året (årstidsåret) är cirka 365,2422 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Inom loppet av 100 år skulle årstider, datum för solstånd och dagjämningar med mera då nämligen förskjutas mer än 24 dagar i kalendern. Genom att (med vissa undantag, se nedan) vart fjärde år öka årets längd med en dag kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Extradagen kallas skottdagen och dess datum är den 29 februari. Ordet skott betyder ’något som skjutits in.

Julianska kalendern:

Ett år i den allmänna västerländska tideräkningen (gregorianska kalendern) är skottår om det är jämnt delbart med 4, utom vid sekelskiften (jämna 100 år); då är året endast skottår om det är jämnt delbart med 400. År 1700, 1800, 1900, 2100, 2200 och 2300 är alltså inte skottår (vilket de dock är i julianska kalendern), medan år 1600, 2000 och 2400 är det.

Den gregorianska kalenderns år är således 365,2425 dagar långt vilket innebär aningen för många skottdagar och en förskjutning av dagjämningar, solstånd och så vidare med en dag per 3 333 år. Vintersolståndet infaller i kalendern således sakta, sakta allt tidigare i december.

Skottdagen:

Skottdagen den 29 februari är den extra dag som inskjuts varje skottår. Fram till och med 1999 räknades i Finland och Sverige den 24 februari som skottdagen men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari, enligt ett beslut av Namnlängdskommittén år 1996.[2][3]

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året är att den gamla romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till romarnas nyår.

Den romerska kalendern var också starkt påverkad av äldre månkalendrar och man benämnde exempelvis dagar efter månens faser: kalendae – nymåne (alltså upphovet till ordet kalender), nonae – första kvarteret och idus – fullmåne. Den första dagen i månaden benämndes "kalendae" (trots att detta inte stämde med månens verkliga fas) och exempelvis den 24 februari var ante diem sextum Kalendas Martias – sjätte dagen före kalendae i mars. (Romarna använde inklusiv räkning, det vill säga den dag som vi skulle kalla den femte dagen före första mars kallade romarna för den sjätte, eftersom startdatumet räknades med.) När man sedan i den julianska kalendern införde skottdagar, lade man till en "andra sjätte dag före kalendae", den så kallade bisextilis. Än i dag heter skottår på franska année bissextile.

Varför man gjorde på detta sätt, och inte lade den precis före den 1 mars, är något oklart. En anledning kan vara att man var påverkad av tidigare grekiska månkalendrar där man hade 12 månader med lika lång längd – 30 dagar – och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de så kallade Epagomenai (grekiska "de tillagda"), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna.

Inom EU beslutade man i slutet av 1990-talet att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och i stället låta den 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den romersk-katolska kyrkan räknar numera den 29 februari som skottdag.

Ännu mer om skottdagen och dess traditioner finns att läsa här på Wikipedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Skott%C3%A5r

Källor: Wikipedia & eget material.