Nästan varje dag blåser det ute, men vet vi egentligen så mycket om vinden? Vad får vinden att ibland vara kraftig och ibland nästan vara helt stilla? Vad har hög- och lågtryck med vind att göra, och kan det aldrig bli helt vindstilla? Vi ska i denna väderskola förklara olika begrepp och termer. God läsning!

Inledning

Vind kan man enkelt säga är luftflödet i atmosfären. Vinden kan fara åt alla håll; vertikalt, horisontellt och i virvlar. Det är skillnader i lufttrycken som får vinden att röra sig från områden med högtryck till områden med lågtryck. Till exempel om luften rör sig från ett starkt högtryck till ett djupt lågtryck (stor skillnad) så blir vinden kraftig. Vinden på norra halvklotet rör sig oftast motsols runt lågtrycket, det har och göra med jordens rotation (corioliseffekten). Vinden runt ett högtryck färdas medsols. Läs gärna mer om lufttryck på tidigare väderskola.

Vad mäts vind i?

Vindar kan vara nordvästliga, sydostliga, nordliga, sydliga...ja i vilken riktning som helst. Vanligtvis anges vindens styrka i meter per sekund (m/s). SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut) har beräknat vindstyrkan i m/s sedan mitten på 1920-talet. Men det finns egentligen ingen bra förklaring på varför just m/s är vanligast. Utöver Sverige och de nordiska länderna, används ofta enheten km/h.

Beaufort-skalan

Det används flera uttryck beroende på vilken styrka på vinden det är. Från allra första början var man tvungen att observera vindhastigheten till sjöss utifrån en vindskala som Sir Francis Beaufort utformade. Skalan visade hur mycket vindens kraft påverkade naturen. Denna skala används ännu idag, men nu med enheten m/s. Detta är skalan för land.

0,0-3,3 m/s = Lugnt/svag vind

3,4-7,9 m/s = Måttlig vind

8,0-13,8 m/s = Frisk vind

13,9-24,4 m/s = Hård vind

24,5-32,6 m/s = Storm

>32,7-          = Orkan

Vilken tid på året är blåsigast i Sverige?

Under månaderna november-januari blåser det som mest (normalt sätt) i Sverige. Det blåser som minst i maj-augusti. Ibland kan också september och oktober vara riktigt blåsiga när de välkända höststormarna slår till.

I Sverige blåser det nästan alltid från syd eller sydväst. Men såklart blåser det ju från andra håll också. Allt beroende på riktningen på lågtrycken, som oftast ger mest vind.

Vindens kyleffekt

På vinterhalvåret är meteorologerna flitiga med att använda begreppet kyleffekt. Det är nämligen vind i kombination med kall temperatur som kan medföra stark och farlig kyleffekt. Oftast kollar man på termometern som visar kanske -2,5 grader och tänker att det kanske inte upplevs så kallt, men om bara vinden ligger på en aning blir det genast kallare och större påfrestning för huden. Det är därför extra viktigt att skydda huden mot vinterns kyleffekt.

Låt oss säga att termometern visar -6 grader och det blåser en vind på 10 m/s så blir den upplevda temperaturen (kyleffekten) -15 grader.

Vindrekord i Sverige och Världen!

Den absolut kraftigaste uppmätta vindby någonsin är 116 m/s i Washington som slogs 12 april 1934.

I Sverige är 81 m/s i Tarfala den 20 december 1992 rekord för kraftigaste vindby. Den högsta medelvind som uppmätts är 40 m/s vid Ölands södra grund den 17 oktober 1967.

Storm vid Öresund, 4 augusti 2008. (Foto: Lars Sjöström, EWP:s bildportal)

Medelvind och byvind

Väldigt ofta hör man på radion eller TV:n uttrycken medelvind och byvind. Medelvind är ett medelvärde av vindstyrkan under oftast 10 minuter. Byvindar är slags "vågor" i vinden som märks av att vinden tar i under en kort stund, för att sedan lugna ner sig igen. Det är därför byvinden oftast är kraftigare än själva medelvinden.

Sjöbris

Ordet "sjöbris" är för kustbor och båtägare väldigt vanligt. Sjöbrisen uppträder längs kusten och runt de stora sjöarna. Sjöbris bildas under soliga sommardagar när land värms upp mer än hav. Uppvärmd luft är lättare än kall luft och stiger. Då sugs den svalare luften över havet in över land - en bris från sjön. Sjöbris är vanligast under soliga sommardagar.

       Sjöbrisen är oftast vanligast under försommarvarma dagar. (Foto: Alex Svensson, EWP:s bildportal)

---------------------------------------------------------

Källor: SMHI, Wikipedia samt eget material.

Alla Väderskolor och Krönikor finns att läsa om och om igen under fliken "Väderfakta" längst upp på sidan.